Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asyndeton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
Asy’ndeton—Ate’n.
438
Asy’ndeton (grek.). Bet. felande
förbindelseleder. En retorisk och poetisk figur
best, i utelämning av eljes vanligt
förekommande bindeord mellan ord 1. satser för att
ge mera eftertryck àt det sagda. Ex. Ett,
tu, tre.
Asy’nja. Se As ar!
A. t. Förk. för a tempo.
Ataca’ma. En ökenartad, terrassformig
högslätt i Anderna i n. v. Argentina och
n. Chile med saltstäpper och stora
salpeter-och boraxlager. A. ligger närmast kusten
omkr. 1 000 m. ö. h., men stiger inåt landet
till upp emot 4 000 m.
Atair. Se A 11 a i r!
Atala’nte 1. A t a 1 a’n t a. I grek
mytologi en hjältinna, berömd för sin styrka
och snabbhet, som bl. a. deltog i den
berömda s. k. vildsvinsj akten i Kalydon.
Atanasia’nska trosbekännelsen 1. S
y’m-b o 1 um atanasi a’n u m. En av den
kristna kyrkans älsta bekännelseskrifter,
framställande treenighetsdogmen och läran
om Kristi båda naturer, ej förf, av
Atana-sios utan härstammande fr. Gallien
(500-talet). Den är icke erkänd av alla kristna
kyrkor. Dess uteslutning ur sv. kyrkans
bekännelseskrifter föreslogs på 1920 års
kyrkomöte, dock utan avsett resultat.
Atana’sios, f. omkr. 293, d. 373. En av de
mest berömda kyrkofäderna, biskop i
Alex-andria, arianismens bekämpare samt
överhuvud taget den kyrkliga rättrogenhetens
målsman och försvarare gentemot det av
statsmakt och folkmening en tid gynnade
kätteriet.
Ataraxi’ (grek. ataraksi’a). Bet.
sinnesro, frihet fr. lidelser.
Atavi’sm (lat. a’tavi = förfäder).
Ater-uppträdande av sådana egenskaper hos ett
djur- 1. växtindivid, som varit försvunna
under ett större 1. mindre antal släktled.
Ataxi’ (grek, nekande a och ta’xis —
rörelse). Sjukligt tillstånd, kännetecknat
av att muskelrörelser icke kunna
kontrolleras utan utföras oordnat och oftast
över
drivet häftigt. Vanligt symptom vid r y g
g-märgstvinsot.
Atba’ra. En biflod till Nilen, med källor
i Abessinien. Längd: omkr. 1 200 km.
Atchison, Topeka & Santa Fe Railway.
[æ’tjison tepi’ko ænd sæ’nta fej re’jloej].
Ett av U. S. A:s ledande järnvägssystem,
vars linjer ha en längd på sammanlagt
21 400 km och vars tillgångar 1930
bokfördes till 1,27 miljarder doll. Atchison
aktierna äro även i Europa omtyckta som
placeringspapper.
Atei’sm (grek, nekande a och teo’s =
gud). Bet. gudlöshet, gudsförnekelse. En
åskådning som bestrider en personlig guds
tillvaro. A. utesluter icke religiositet; den
äkta buddhismen är t. ex. en ateistisk
religion. — A t e i’s t, anhängare av
ateismen. Jfr T e i s m !
Atelekta’s (grek. atele’s = ofullkomlig
och e’ktasis = utvidgning). Ofullständig
utvidgning av den före födelsen lufttomma
lungan hos nyfödda barn eller minskad
lufthalt hos den vuxnes lungor vid diverse
sjukdomstillstånd i brösthålan och dess
organ. Med konst framkallas lungatelektas
genom införande av luft i lungsäcken vid
den s. k. Forlaninibehandlingen av
lungtuberkulos.
Ateljé (fransk, atelier). Arbetslokal för
konstnärer, fotografer, vissa hantverkare
m. fl.
Atella’ner. Ett slags gammalrom.
folkliga lustspel 1. farser, som uppfördes av
kringvandrande gycklare. De tillhöra den
hellenistiska tiden och ha fått sitt namn
av den syditalienska staden Atella (nu
Aversa) i Campanien.
A te’mpo (it. av lat. te’mpus = tid),
förk. a. t. Bet. i tid. Musikterm, bet. det
urspr. tidsmåttets återinträdande efter en
taktförändring.
Ate’n (grek. Ate’nai, lat. Ate’næ,
nygrek. Ati’ne). Under antiken huvudorten i
det grek, landskapet Ättika, en stadsstat i
det gamla Grekland och dess kulturella
medelpunkt, belägen ung. 5 km fr.
Aigina-vikens kust. A. har antagligen fått sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
