Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aurignae ... - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Aus der Tiefe seines Bewusstseins—Australien.
472
rhenska viner, som pressas ur de vackraste
och mognaste druvorna, ung. detsamma
som A u s 1 e s e (tysk. a’uslesen =
utvälja). — Vanligtvis användes beteckningen
A. för viner, beredda ur druvor, som fått
kvarsitta på vinstockarna, tills de likna
russin.
Aus der Tiefe seines Bewusstseins [a’us
där ti’fe sa’jnes bevu’stsajns] (tysk.). Bet.
ur djupet av sitt medvetande.
Au sérieux [å seriö’] (fransk.). Bet. på
allvar, allvarligt.
Auskulta’nt (lat. ausculta’re = lyssna).
Bet. egentl. åhörare. 1. Förr benämning på
en tjänsteman inom statsförvaltningen, som
åhörde men ej deltog i förhandlingarna.
2. I allm. en person, vilken endast som
åhörare är tillstädes vid en lektion 1.
föreläsning utan att egentl. direkt deltaga i
undervisningen, t. ex. en lärarkandidat 1.
en åhörare av en högskoleföreläsning, som
ej åsyftar att ta examen. — A u s k u
1-t e’r a, vara a.
Auskultati’on. Metoden att genom
hörseln avgöra tillståndet — sjukligt eller
icke — hos vissa inre organ. A.
tillämpades redan av antikens läkare men föll i
glömska och återupplivades först av
Laennec (1818). A. användes särskilt för
undersökning av lungorna.
A’uslese. Se Ausbruch!
Auspi’cier. Se Augur!
A’ussig (tjeck. Usti’). Fabriksstad i n.
v. Tjeckoslovakien. 40 000 inv., till större
delen tyskar (1921).
Aust-Agder. Fylke i s. ö. Norge. 53 000
inv. (1930).
Austen [å’stin], Jane, f. 1775, d. 1817.
Eng. författarinna. A. räknas till Englands
största romanförf. genom sin skarpa
psykologiska realism, inträngande
människokännedom och starka sanningslidelse. Hennes
kvinnoporträtt äro särskilt berömda. Till
sv. äro övers. Emma (1857) samt Stolthet
och fördom (1920). Litt.: P. Hallström,
Levande dikt (1914).
AustenPt. En fast lösning av järnkarbid
(FegC) i järn. A. förekommer i vissa
stålsorter.
A’usterlitz (tjeck. Slavkov). Stad i mell.
Tjeckoslovakien, där Napoleon I i det s. k.
trekejsarslaget 1805 besegrade de förenade
ryska och österr. härarna. 4 000 inv. (1921).
Austin [å’stin], 1. Huvudstad i staten
Texas i s. U. S. A., centrum i ett
jordbruksområde, med universitet och stora
dammbyggnader. Staden har sitt namn
efter Stephen Austin, som i början av
1800-talet grundade ett nybyggarsamhälle,
ur vilket A. sedan växt fram. 53 000 inv.
(1930). 2. Eng. automobil, som tillverkas i
Birmingham.
Austral-Asien. Tysk benämning på den
ostindiska arkipelagen. — Au str al
a-s i a, eng. benämning på såväl den ostind.
arkipelagen som Australien, Nya Guinea,
Tasmanien och Nya Zealand 1. på alla de
brittiska besittningarna i Australien och
angränsande trakter.
Australien. A. betecknar i vidsträckt
bemärkelse hela den övärld, som ligger i
Stilla havet mellan Asien i v. och Amerika
i ö. och utgör den femte av världsdelarna.
Man brukar emellertid numera dela denna
övärld i två delar: Australien i inskränkt
mening 1. Australkontinenten jämte den s.
därom belägna ön Tasmanien samt de
övriga öarna 1. Oceanien. Under
hänvisning till detta ord lämnas här en
översikt av A. i ordets inskränktare
bemärkelse. A. kommer av lat. atistra’lis =
sydlig och bet. landet i söder, Sydlandet.
Storlek: A:s yta är omkr. 872 mill.
kvkm 1. 8/g av Europas. Största längd i
v. och ö. fr. Steep Point till Kap Byron:
omkr. 4 100 km 1. ung. 2^2 ggr Sveriges
största längd i n. och s. Största bredd i
n. och s. fr. Kap York till Kap Wilson;
omkr. 3 200 km. 1. ung. 2 ggr Sveriges
största längd.
Kust. A. är på alla sidor omflutet av
vatten och alltså egentligen en ö. Kusten
är mindre sönderskuren än Afrikas. Den
största inskärningen är Carpentaria-viken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
