Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Australien.
474
på n. kusten; på den n. v. och s. kusten
finnas en del smärre vikar. De största
halvöarna äro Arnhem Land och
York-halvön på n. kusten.
öar. öarna utanför kusten äro små
med undantag av den stora ön Tasmanien
på s. kusten, som är skild fr. fastlandet
genom Bass sund. Utanför n. ö. kusten
ligger det s. k. Stora Barriär-revet, jordens
längsta korallrev. Från Nya Guinea
skiljes A. genom Torres sund.
Allm. geografisk byggnad. A.
är i stort sett en högslätt, i det inre till
stor del uppfylld av öknar och med en
medelhöjd av 400 m. ö. h., vilken fr. alla håll
sänker sig inåt trakten av den salta
insjön Lake Eyre, där A:s lägsta punkt är
belägen (12 m. u. h.). Fjäll och evig snö
finnas ej i A. Man kan indela A. i 3
geografiska områden. 1. Det västaustraliska
platålandet, till största delen öken 1. fullt
av »scrubs» (snårskog av eukalyptus och
akacia), bergigt och fruktbart endast i
sydväst. 2. Det centralaustraliska låglandet, i
n. ett omväxlande och väl vattnat område,
i mitten ett ökenland med saltsjöar
(Eyre-sjön) och i s. det konstbevattnade
Murray-Darling-området. 3. De australiska
Kor-dillererna, torra i v., yppigt skogbevuxna
och fruktbara i ö., i Austral-Alperna
stigande till 2 241 m. Berg: De s. k.
Austral-Alperna i det ö. berglandet med A:s högsta
topp, Mount Townsend (2 241 m. ö. h.),
jämte en mängd andra mindre bergområden
i olika delar av kontinenten. Sjöar: Eyre-,
Torrens-, Gairdner- och Amadeus-sjöarna
jämte en mängd andra smärre sjöar i olika
delar av landet. Floder: Murray med
bifloden Darling i s. A., Ashburton och
Fitz-roy i v. och n. v. A., Victoria och Flinders
i n. A., Burdekin i ö. A. m. fl.
Allm. geologisk byggnad. A:s
berggrund företer en växlande geologisk
byggnad alltifrån urberget till de yngsta
kvartära bildningarna. Austral-Alperna
längst i ö. är den mäktigaste bergskedjan.
Stora kolförande lager finnas i ö. A. (Nya
Syd-Wales) och på Tasmanien. — A. är
synnerligen rikt på mineral, särskilt
metaller, och är ett av jordens guldrikaste
länder. Guld förekommer dels i kornartad
form i flodavlagringar, dels inmängt i fast
berg. Dessutom finnas silver, stora
mängder koppar samt tenn och bly.
Klimat. A. kan delas i fem
klimatområden. 1. Nord-A :s tropiska regnklimat
med torrtid på vintern. 2. Inre A:s heta
torrklimat. 3. Öst-A :s subtropiska
regnklimat. 4. Sydväst-A :s medelhavsklimat.
5. Sydöst-A :s regnklimat, varmt
tempererat, övergående i 4. Mer än 2/3 av A. få
mindre årlig nederbörd än 250 mm och ha
alltså ökenklimat.
Växtvärld. A:s växtvärld kan
indelas i tre områden: 1) det
tropisk-asia-tiska i n. delen utefter kusten intill ung.
20° s. br., 2) det antarktiska i
Austral-Alperna och på Tasmanien samt 3) det
speciellt australiska i det övriga landet.
Utmärkande för den egentliga australiska
växtvärlden äro de vidsträckta skogarna
av gummiträd (Eucalyptus) samt ofantliga,
ogenomträngliga snår av praktiskt
oanvändbara buskväxter (s. k. »scrwås»), vilka
äro svåra att utrota. I det inre finnas
vidsträckta savanner och stäpper med den för
dessa egendomliga växtvärlden. I större
delen av A. trivas endast sådana växter,
som kunnat anpassa sig efter det heta,
torra klimatet med dess oberäkneliga
ne-derbördsförhållanden. 24 0/0 av A. äro
ständig öken, 20 % äro värdelösa under
torrtiden, 17 0/0 ägna sig för tropisk odling
med färgade arbetare och 39 0/0 för
kolonisation av vita män. Av kulturväxter
förekomma framför allt de vanliga
sädesslagen, särskilt vete, samt fruktträd,
vin-ranka och sockerrör.
Djurvärld. A:s djurvärld är
synnerligen fattig men egenartad och har
jämförd med andra världsdelars en mycket
ålderdomlig prägel. Det avskilda läget har
försvårat invandringen av alla högre djur,
särskilt däggdjur, av vilka blott i vilt
tillstånd finnas dingon, en vild hund, en del
gnagare samt kloak- och pungdjur
(känguru), de senare särskilt egendomliga för
A., då de i övriga världsdelar saknas. De
vanliga husdjuren, särsk. fåret, ha av
euro-peerna införts till A. Fågelvärlden är rikare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
