Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perubalsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5017
Peru’balsam—Pessimi’sm.
5018
na nyvalda vart femte år genom direkta
val.
Politisk indelning. P. är
indelat i 20 departement, varje dep. åter i
flera provinser. Dessutom finnas 3
fristående prov. Huvudstad: Lima. Ingen av
landets övriga städer når upp till 100 000
inv.
Historisk översikt. P:s nuv.
område sammanfaller till väsentliga
delar med det forna Inkariket, som
också hade sin centralbygd i Cuzcodalen i
nuv. s. ö. Peru. Den sp. erövringen av P.
ägde rum under åren 1527—1533, vilket
senare år huvudstaden Cuzco erövrades.
Under de sp. koloniernas allm.
frihetsrörelse i början av 1800-talet befriades även
P., som år 1821 proklamerade sitt
oberoende av Spanien. De senaste hundra årens
peruvianska historia har framför allt
kännetecknats av inbördesstrider och
gränstvister med grannstaterna. Den allm.
sydamer, stabiliseringen under 1900-talet
har dock sträckt sig även till P. Efter
U. S. A:s inträde i världskriget avbröt
P. de diplomatiska förbindelserna med
Tyskland utan att dock med trupper
deltaga i kriget. Sedan 1920 tillhör P.
Nationernas förbund, men deltog 1921—28
ej i förbundsförsamlingens möten. Under
åren 1919—1930 styrdes landet av
president Augusto Leguia, som införde en
för-valtningsreform i centraliserande riktning
och vinnläde sig om försvarsväsendets och
skolornas uppryckning. Hans diktatoriska
regim framkallade 1930 en revolution,
varefter en rad provisoriska regeringar
följde. På hösten 1931 valdes överste Sanchez
Cerro till president. En långvarig tvist
med Chile om provinserna Acna och
Ta-rica löstes genom en kompromiss 1929, och
sommaren 1932 uppstod på grund av ett
gränsintermezzo en viss spänning i
förhållandet till grannstaten Colombia. Litt.:
D. Melin: På Andernas östsluttning (1931).
Peru’balsam. Tjockflytande vätska, som
erhålles ur barken av ett centralamer.
träd, Myro’xylon Pere’irce (fam.
Legumi-no’soe). Den användes i medicinen, bl. a.
mot skabb, och innehåller kanelsyra,
hartser m. m.
Perugia [-ro’dja]. 1. Prov, i mell.
Italien, omfattande det forna Umbrien. 2.
Stad i P. 1, en av Italiens mest berömda
konststäder, bl. vars byggnadsverk särsk.
märkas domkyrkan San Lorenzo
(1400-talet) i gotik samt stadshuset, Palazzo
del Municipio (1281—1333), med stora
konstskatter. P. har universitet. 81 000
inv. (1928).
Perugino [-dji’nå], egentl. V a n u c c i,
P i e t r o, f. 1446, d. 1524. It. målare,
verksam i Florens, Rom och Perugia.
Hans konst präglas av innerlighet och
andakt. Bl. hans arbeten märkas fresker
i Sixtinska kapellet i Vatikanen. P. var
Rafaels lärare.
Peru’k (fransk, perruque).
Huvudbetäckning av löshår. Jfr Allo nge,
Hårpiska!
Peruzzi [pero’ttsi], Baldassare, f.
1481, d. 1537. It. arkitekt och målare,
vars främsta verk torde vara Palazzo
Massimi i Rom.
Perve’rs (lat. perve’rsus). Bet. förvänd,
onaturlig, sjukligt lastbar. — P e r v e
r-s i t e’t, förvändhet (framför allt inom
sexuallivet).
Pe’saro. Hamnstad i mell. Italien (prov.
P. e Urbino) vid Adriatiska havet. 35 000
inv. (1928).
Pe’saro e Urbi’no. Prov, i mell. Italien.
Pescadores [-kadå’res] (sp.). Bet. egentl.
»fiskare» (jap. Hokoto). ögrupp, tillhörig
Japan, mellan s. ö. Kina och Formosa,
med en sammanlagd yta av 123 kvkm ngt
större än Värmdön. 61 000 inv. (1925),
Pese’ta. Den spanska myntenheten =
100 centimos, nominellt motsv. 72 öre.
Peshawar [pesja’uo]. Handels- och
karavanstad i n. v. Britt. Indien. P. är
befäst och utgör en viktig britt,
försvars-punkt mot n. och n. v. 104 000 inv. (1921).
Pe’so. Myntenhet i olika central- och
sydamer, stater. P:s värde växlar i de
olika länderna och motsvarar t. ex. i
Colombia, Argentina, Guatemala och Costa
Rica värdet av ett silvermynt på 5 franc.
PessimPsm (lat. pe’ssimus = sämst).
Den livsuppfattning, som anser, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
