Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Perubalsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5019
Pest—Peter.
5020
onda i tillvaron överväger i jämförelse
med det goda; en lynnesbenägenhet att se
mörkt och dystert på livsföreteelserna.
Mots.: optimism. — P e s s i m i’s t,
anhängare av p. — P e s s i m i’s t i s k,
hänförande sig till p.; dyster, nedstämd.
Pest (lat. pe’stis el. pestile’ntia). Förr
beteckning för svårare epidemisk
sjukdom i allm., numera endast på den av
pestbacillen förorsakade infektionssjukdom,
som även efter de viktigaste symptomen
kallats dels b u b o’n- el. böldpest (med
inflammation i lymfkörtlar och
blodförgiftning), dels lungpest. Bakterierna
spridas så gott som alltid med råttor el.
andra gnagare, vilkas ohyra överför p. till
människan. Sedan p. utbrutit som epidemi,
smittar den även genom de sjukas
upp-hostningar och avsöndringar från brustna
lymfkörtlar. Dödligheten i p. är mycket
stor, i lungpest 100 %, i böldpest 60—80
%. P. är endemisk i vissa delar av Asien
(Kina, Indien) och Afrika (Uganda). Den
kom till Europa första gången på
500-talet e. Kr. och härjade sedan flera gånger
under medeltiden, värst vid mitten av
1300-talet (digerdöden). I Sverige
uppträdde den sista gången 1710.
Sporadiska fall förekomma särskilt på fartyg
(i juli 1927 ankom t. ex. ett pestsmittat
fartyg till Gävle). Eljes förekommer
sjukdomen numera ej inom Europa.
Vaccinering med avdödade pestbakterier har
försökts och visat sig vara av stort värde
för att hindra smittans spridning.
Serum-behandling av sjukdomen har knappast
givit resultat.
Pest. Namn på Budapest ö. om Donau.
Pestalozzi [-å’ttsi], Johann
Heinrich, f. 1746, d. 1827. Schweizisk pedagog,
vars insatser blevo av största bet., särsk.
för det lägre skolväsendets utveckling. P.,
som starkt påverkats av Rousseau, kräver
liksom denne, att all uppfostran skall
grunda sig på lagarna för barnets
naturliga utveckling. Under sin verksamhet som
ledare och lärare vid de olika,
huvudsakligen för fattiga barn avsedda
uppfostringsanstalter, vilka han grundade, sökte
P. utforma en »psykologisk metod», i
vil
ken åskådningen skulle utgöra
grundvalen för all kunskapstillägnelse och
genom vilken barnens
självverksamhet skulle få tillfälle att utvecklas. Sina
pedagogiska grundsatser har P. utförligast
framlagt i det 1801 författade arbetet Wie
Gertrud ihre Kinder lehrt (sv. övers. Hur
Gertrud undervisar sina barn, 1895). Även
i Sverige upprättades ett flertal
pestaloz-ziska skolor. Litt.: K. V. Kastman:
Pestalozzi (1911). A. Lilius: P. (1929).
Pesterzsébet. Annat namn för E r z s
é-b e t f a 1 v a.
Pestile’ns (lat. pestile’ntia). Bet. pest.
Pestrot. Sv. namn på Petasi’tes ova’tus,
vars rot förr användes mot pest.
Pétain [petä’n], Henri Philippe,
f. 1856. Fransk marskalk, under
världskriget överbefälhavare över de franska
trupperna på västfronten från maj 1917
till krigets slut. Han var 1919—31
franska arméns överbefälhavare, 1931
utnämndes han till generalinspektör för
luftförsvaret. Led. av Fr. ak.
PetasPtes. Växtsläkte (fam.
Compo’si-tce) med enkönade blommor och de röda
el. vita blomkorgarna i klase el. kvast. P.
blommar tidigt på våren, innan bladen
kommit. Fyra sv. arter; vanligast är P.
ova’tus (Pestrot), som förut användes
i medicinen.
Peter (rysk. Pjotr). Kejsare av
Ryssland. 1. P. I, den store, f. 1672, d. 1725,
kejsare sedan 1682. P. genomförde viktiga
reformer inom undervisningsväsendet,
näringslivet och kyrkan, ombildade det
gamla bojarrådet efter mönster av det sv.
riksrådet till en senat och inrättade
kollegier inom ämbetsverken samt ingrep
kraftigt mot korruptionen. Han stärkte
Rysslands maktställning och grundade dess
östersjövälde (se Stora nordiska
kriget!). P. utmärkte sig för stor
arbetsförmåga och plikttrohet men också för
stor råhet. Hans kraftfulla arbete på
Rysslands omdaning till en västeurop. stat har
varit av genomgripande bet. för landets
utveckling. P. räknas som en av Rysslands
mest betydande härskare. 2. P. II, f. 1715,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
