Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5029
Petri—Petrus de Da’cia.
5030
tiska ärkebiskop. L:s namn är framför
allt knutet till den sv. bibelöversättningen
av år 1541, för vilket arbete han stod i
spetsen, samt till 1511 års kyrkoordning,
vari även ingår Sveriges första
skolordning. Genom L. får den svenska
protestantiska kyrkan en medveten och
utpräglad luthersk karaktär, samtidigt med att
de konfessionella detaljerna starkare
betonas än under reformationens första
skede. II. Laurentius P. (latinisering
av Lars Petersson), med tillnamnet
Go’thus (= fr. Östergötland), f. 1529,
d. 1579. L. var måg till Laurentius Petri
Nericius (se ovan!), studerade i
Witten-berg under Melanchton, blev rektor vid
Uppsala universitet 1566 och ärkebiskop
1574. Han stod till att börja med på
Johan III:s sida i den liturgiska striden
och har skrivit företalet till Röda boken
men bröt sedermera fullständigt med den
katoliserande riktningen. Jfr
Liturgiska striden!
Petri. 1. Harald Einar Valfrid
P., f. 1877. Generalkonsul i Antwerpen
sedan 1918. 2. Ingrid Laura Hildur
P., f. 1879, den förres syster. Förf.,
medlem av Frälsningsarmén, officer inom
denna 1902—13. Hennes författarskap
präglas av starka sociala intressen. Hon har
bl. a. utgivit I främmande hamn (1929),
Kroppar och själar (1930) samt ett par
vetenskapliga undersökningar över
Frälsningsarmén.
Petri, Sankt. Församling i Malmö
stad. 20 709 inv. (1932).
Petrifika’t (grek. pe’tra = sten och
lat. fa’cere = göra). Detsamma som
för-stening. Se Fossil!
Petri’ni. 1. Henrik P., f. 1863.
Fysiker och matematiker, lektor i Stockholm
1914—29, skriftställare. 2. Gulli
Charlotta P., f. R o s s a n d e r, f. 1867. Den
förres hustru, fil. dr. P. har inlagt stora
förtjänster om kvinnans rösträtt och
verkat som politisk talare.
Pe’tri stol. Påvestolen.
Pe’trograd. 1914—24 namn på det nuv.
Leningrad.
Petrografi’ (grek. pe’tros — sten och
gra’fein = skriva). Den gren av
geologien, som behandlar bergarternas
utseende och sammansättning.
Petroleum (grek. pe’tros = klippa och
lat. o’leum = olja). Se Bergolja! —•
Petroleumeter, se Bergolja,
G a s o 1 i n!
Petromy’zon. Se Nejonögon!
Petro’nius, G a j u s, d. 66 e. Kr. Rom.
förf., gunstling hos kejsar Nero. Han
betraktas som förf, till en realistisk och
kvick tidsroman, Sati’rce, innehållande
sedeskildringar fr. Rom. Huvudparten av
de ännu bevarade fragmenten upptages av
det drastiska Trimalchios gästabud (sv.
övers. 1902), ett mästerverk av kvick och
realistisk iakttagelse.
Petropa’vlovsk. 1. Handelsstad i
republiken Kasakstan (v. Sibirien), vid
transsibi-riska järnvägen och en biflod till Irtysj.
44 000 inv. (1926). 2. Huvudstad på
Kam-tjatka, med utmärkt hamn.
Petro’polis. Stad i s. Brasilien (prov.
Rio de Janeiro), villastad och
sommarnöjesort. 34 000 inv. (1920).
Petrosavo’dsk. Huvudstad i
sovjetrepubliken Karelen vid Onega och
Mur-manbanan. 22 000 inv. (1926).
Petroseli’num. Växtsläkte (fam.
Um-belli’ferce), omfattande bl. a. P. sati’vum
(Persilja), som lättast skiljes från
övriga umbelliferer med liknande blad på de
gulgröna blommorna.
Pe’trus. Den förnämste av Jesu första
lärjungar. Hans urspr. namn var Simon,
och P. (grek. pe’tros = klippa) är en grek,
övers, av hans aram. tillnamn Kefa ( =
klippa). Då Jesus fängslats, förnekade P.
sin Mästare, men sedermera blev han dock
en av ledarna i församlingen i Jerusalem.
En möjligen tillförlitlig tradition
uppgiver, att han lidit martyrdöden i Rom. Han
anses av kat. kyrkan ha varit Roms förste
biskop, vilket varit av betydelse för
påve-dömets historia.
Petrus de Da’cia, f. troligen på
1230-talet, d. 1289. Sv. dominikanmunk och
re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
