Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5031
Petrusevangel iet—Pezi’za.
5032
ligiös förf. Efter studier i Köln -och
Paris blev han först klosterlärare i
Skän-ninge och dog på sin fäderneö som
klosterföreståndare i Visby. P. är mest känd
genom sin på lat. skrivna levnadsteckning
över Kristina från S t u m b
e-1 e n, en bondflicka från trakten av Köln,
vars späkningar, frestelser och
extatiskmystiska gudshängivenhet han skildrar.
P:s skrifter äro fyllda av en svärmisk
evighetsträngtan, som förandligar hans
kärlek. Litt.: II. Schuck: Vår förste
författare (1916). K. Schiller: Petrus de
Da-cias helgonbiografi (1926).
Petrusevangeliet. Ett utombibliskt
evangelium från Syrien, varav ett brottstycke
finnes bevarat.
Petrus från Skänninge, d. 1378.
Birgittas biktfader, fr. 1374 generalbiktfader i
Vadstena kloster. P. nedskrev på latin
Birgittas uppenbarelser och författade flera
hymner till Birgittinritualen. Jfr B i
r-gittinritualen!
Petrus Jo’me, kallad Helsi’ngius,
d. 1607. Teolog, biskop i Strängnäs 1586.
P., som var motståndare till Johan III:s
liturgi men skyddades av hertig Karl, var
en av ledarna vid Uppsala möte.
Petrus Ola’i el. P. från Alvastra,
f. omkr. 1307, d. 1390. Den heliga
Birgittas biktfader, subprior i Alvastra. P.
medverkade vid upptecknandet av Birgittas
uppenbarelser och avfattandet av hennes
klosterregler.
Petsamo [pe’ttsamå] (rysk. Petjenga).
Socken i n. ö. Finland (Uleåborgs län), vid
N. Ishavet, ngt mindre än Östergötland.
2 200 inv. (1931). Huvudort:
Petsamo-fjord. P, tillföll Finland genom den
finsk-ryska freden i Dorpat 1920.
Pe’ttenkofer, Max von, f. 1818, d.
1901. Tysk kemist och läkare, prof, i
hygien i Munchen. Led. av Vet. ak.
Petterkvist, Lovisa. Författarnamn
för Alfhild A g r e 11.
Pettersson. I. 1. Sven Otto P., f.
1848. Kemist och hydrograf, prof, vid
Stockholms högskola 1881—1909. P. har
utfört synnerligen viktiga undersökningar
rörande havsströmmar o. dyl. samt över
det sv. sillfiskets periodicitet. Led. av Vet.
ak. 2. H a n s P., f. 1888. Den förres son,
fysiker, sedan 1930 prof, i oceanografi vid
Göteborgs högskola. P. har dels utfört
viktiga undersökningar över atomsönderfall,
dels konstruerat en ytterst känslig
mikrovåg. II. David Hjalmar P. (P. i
B j ä 1 b o), f. 1866. Lantbrukare och
konservativ politiker, led. av A. K. sedan 1908,
jordbruksminister i Tryggers ministär
1923—24. III. Jakob Gustaf P. (i
Södertälje), f. 1866. Liberal politiker,
led. av A. K. 1900—24, socialminister i
Ekmans ministär 1926—28. P. är
borgmästare i Södertälje sedan 1896 och har verkat
som förlikningsman i arbetstvister. IV.
Alfred P., f. 1867. Läkare, föreståndare
för Statsmedicinska anstaltens
bakteriologiska avdelning 1909, prof, i allmän
häl-sovårdslära vid Karolinska institutet 1919
—32 och förf, till en mängd skrifter i sitt
fack. Led. av Vet. ak. V. Carl Henric
P., f. 1879. Professor vid Statens
skogs-försöksanstalt i Stockholm sedan 1926. Led.
av Ing. vet. ak.
Pe-tu-na (kin. Sing-tschöng). Stad i n.
Kina (Mandsjuriet) vid övre Sungari.
Omkr. 60 000 inv.
Petu’nia. Växtsläkte (fam. Solana’cece)
med 14 sydamer, arter. De ha stora,
ensamma, trattlika blommor. En mängd
bastarder odlas som prydnadsväxter.
Pe’töfi, S ä n d o r, egentl. Istvån P
e-t r o v i c s, f. 1823, d. 1849. Ungerns
nationalskald, som skrivit betydande
kärleks-och naturlyrik samt frihetssånger. Han
stupade i slaget vid Segesvår. Litt.: B.
Schöldström: Harposlag och svärdsklang
(1888). B. Leffler: Ungersk lyrik (1922).
Peu ä peu [pöapö’] (fransk.). Bet. så
småningom, efter hand. Försv. form: pö
o m p ö.
Peuce’danum. Växtsläkte (fam.
Umbelli’-feroe) med två sv. arter, med 3—4-dubbelt
parbladiga blad, av vilka P. palu’stre
(Mossrot) är den vanligaste.
Pezi’za. Ett släkte skål- el. bägarlika
Disksvampar, av vilket en del arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
