Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pirat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5Ö57
Pira’t—Pi’sces.
5058
sicismens konst. 2. Francesco P., f.
1756, d. 1810. Den förres son. Han
reproducerade faderns och andras teckningar och
var Gustav III:s konstagent i Rom.
Pira’t (lat. pira’ta). Bet. sjörövare.
PireTli, Mila’no, Societå Italia’na.
Ledande industrikoncern i Italien. Tillgångar
571 mill. lire (1930), aktiekapital 192 mill.
lire.
Pire’us. Se Peiraievs!
Pire’uslejonet. Ett vid arsenalen i
Venedig uppställt marmorlejon, dit det som
krigsbyte förts fr. Pireus. Den sv.
diplomaten J. D. Åkerblad fann på 1790-talet
på lejonets sidor runslingor (fr. omkr.
1070), vilkas innehåll rör en väring Horse,
över vilken även en runsten nära Enköping
finnes rest.
PPrmasens. Stad i Tyskland i v. Bayern,
med stor lädervarutillverkning. 43 000 inv.
(1925).
PPrna. Stad i Tyskland i n. ö. Sachsen,
med omfattande sandstensindustri. 30 000
inv. (1925).
Pirog [-å’g]. 1. (sp. piragua, urspr. ett
västind. ord). Hos vilda folkslag, särsk.
indianer, namn på kanot. 2. Rysk
nationalrätt, best, av smördeg el. vanlig deg, vari
inbakats sylt, svamp, fisk, kött el. dyl.
Pirogov [-rå’gaff], N i k o 1 a j I v an
o-vitj, f. 1810, d. 1881. Rysk pedagog och
kirurg av stor betydelse, prof, i kirurgi och
patologisk anatomi i Petersburg.
Pirola. Se P y r o 1 a!
Pirue’tt (fransk, pirouette = snurra).
Bet. kringsvängning el. dans på tåspetsen
utan att den dansande flyttar sig. —
Piruett e’r a, göra piruetter.
Pirål (Myxi/ne glutino’sa). En omkr. 35
cm lång, till Rundmunnarna hörande
fiskart, som förekommer allm. vid sv.
västkusten. Den kännetecknas bl. a. av att
samma individ har både hanliga och honliga
könskörtlar, av vilka dock endast det ena
slaget fungerar. Ögonen ligga helt under
huden. Längs sidorna finnas talrika,
slem-avsöndrande körtlar.
168 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
Pisa. 1. Prov, i
mell. Italien. 2.
Stad i P. 1, vid
Arno. P. har flera
berömda byggnader,
bl. a. domkyrkan,
grundlagd 1063,
uppförd i marmor i
form av en
5-skep-pig basilika,
bap-tisteriet, kampani-len, känd under
namnet »det
lutande tornet i P.»
(avvikelsen fr.
lodlinjen är 4,3 m) samt [-gravhallsanlägg-ningen-]
{+gravhallsanlägg-
ningen+} Campo
Santo med märkliga
fresker. Dessutom
finnas universitet
och ett flertal vetenskapliga institutioner.
77 000 inv. (1928).
Pisane’llo (egentl. Pisano),
Antonio, f. på 1390-talet, d. trol. 1455. It.
målare och medalj skulptör.
Pisa’ng. Mindre brukligt namn på olika
slag av bananer.
Pisa’no. It. konstnärer. I. 1. N i c c o 1 ö
P., f. omkr. 1215, d. 1280. Bildhuggare. P.
tog den antika konsten till förebild. Hans
förnämsta arbeten äro predikstolar av
marmor i baptisteriet i Pisa och i domen i
Siena. 2. Gio v an n i P., f. omkr. 1250, d.
omkr. 1328. Den förres son, bildhuggare och
arkitekt. Han var faderns medhjälpare men
utarbetade en starkare naturalistisk stil.
II. 1. Andrea P., f. 1273, d. omkr. 1348.
Bildhuggare. Andrea, som var Giovannis
lärjunge och en av 1300-talets märkligaste
skulptörer, är bekant för sin reliefprydda
bronsport till baptisteriet i Florens. 2. N
i-n o P., d. omkr. 1368. Den förres son,
bildhuggare och målare. Han medverkade vid
utförandet av faderns bronsport i Florens.
Pisca’tor, Erwin, f. 1893. Tysk regissör
och teaterledare av judisk börd, verksam
vid olika teatrar i Berlin.
PPsces (lat.). Se Fiskar, Fiskarna!
LUTANDE TORNET i
PISA. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
