Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pirat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5059
Pisi’dien—Pite älv.
5060
Pisi’dien. Forntida landskap i s. Mindre
Asien.
Piskmask (Trichoce’phalus trichiu’rus).
En art parasitiska Trådmaskar, som
finnes i människans tjocktarm. Äggen
spridas med förorenat dricksvatten.
Pissa’rro [franskt uttal: pissarå’],
Ca-m i 11 e, f. 1830, d. 1903. Fransk
impressionistisk landskapsmålare.
Pista’ctemandel. Se Pistacia!
Pista’cia. Växtsläkte (fam.
Anacardia’-cece) av hartsrika träd och buskar från
subtropiska trakter. Fröna äro mycket
ol-jerika. Viktigast är P. ve’ra, vars ätliga,
välsmakande frön gå i handeln under namn
av pist a’c hemandlar el. »gröna
mandlar». Av P. lentPscus erhålles
m a’s t i x.
Pisti’11. Det honliga könsorganet hos de
gömfröiga växterna. P. uppkommer ur ett
el. flera fruktblad, som antingen vart och
ett bildar en p. eller sammanväxa med
varandra till en enda. P. består i
allmänhet av tre delar: fruktämne (den
nedersta, utvidgade delen), stift och m ä
r-k e. Stiftet kan saknas.
Pistoia [-å’ja] (forntida namn
Pisto-ria). Stad i mell. Italien (prov. Firenze),
med ett flertal märkliga
medeltidsbyggna-der samt järn-, stål- och vapentillverkning.
76 000 inv. (1928).
Pisto’1 (it. pistola av Pistoja, bet. från
Pistoja). 1. Äldre guldmynt i Frankrike,
Spanien, Italien och Tyskland. 2. Urspr.
benämning på ett slags dolk blev p. senare
beteckning för alla handeldvapen, avsedda
för en hand. Enl. modernt språkbruk
avses med p. dylika handvapen, försedda med
automatisk repeterinrättning m. m.
Pisto’ng (fransk, piston). Äldre
benämning på kolv.
Pi’styan. Se Piestany!
Pisue’rga. Biflod till Duero i n. Spanien,
med källor i Kantabriska bergen. Längd:
250 km.
PFsum. Växtsläkte (fam. Legumino’sce)
iv stor betydelse. Ett halvt dussin sv. arter
finnas. De odlade arterna härstamma dels
från P. arve’nse (Ä k e r ä r t), dels från P.
sati’vum (Gu lär t), av vilka den förra
har violettfläckiga kronblad och mörka el.
fläckiga frön, medan den senare har vita
blommor och gula el. ljusgröna frön.
»Sockerärter», d. v. s. ärter med lös fruktvägg,
finnas av bägge slagen, medan
»spritärterna» alla härstamma från P. sati’vum.
Ärterna härstamma från Medelhavsområdet
och började odlas redan under antiken.
Pitcairn [pi’ttkäen]. Britt, ö bland
Pau-motuöarna i Polynesien.
Pitchpine [pi’tjpajnL Se P i n u s!
Pitesci [pite’sji] el. Pite’sti. Stad i s.
Rumänien (Valakiet). 21 000 inv. (1927).
Piteå. Stad i Norrbotten, Norrbottens
län, vid Pite älv
och S. J., 10 km
från havet. Den
gamla
träbebyggelsen är i stor
utsträckning bibehållen. Sjöfart och
handel äro
huvudnäringar, under det
att industrien är
obetydlig. P.
grundades 1621. 3150
inv. (1932).
PITEÅ STADSVAPEN.
Fältet silver,
renhuvudet rött.
Piteå landskommun. Socken i
Norrbottens län (Piteå och Älvsby tingslag). 13 924
inv. (1932).
Pite älv. Flod i Lappland och Norrbotten,
med källor på Sulitelma nära norska
gränsen och utlopp i Bottniska viken. P. har
PITEA
< 2 Ridhus,
S Elektricitetsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
