Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Placentalia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5067
Planetesima’lteorien—Pla’nkton.
5068
Jupiter
778 mill. km
7°,31
Saturnus
11426 mill. km
2°,94
Uranus
2869 mill. km
l°,O32
Neptunus
4496 mill. km
0°,526
Pluto
5905 mill. km
0°,349
1 Merkurius, 57,8 mill. km,
2 Venus, 108 mill. km, 141°.
3 Jorden, 149,5 mill. km, 86,°7.
4 Mars, 228 mill km.
1 Merkurius 239
2 Venus 621 mil
3 Jorden 638 mil
4 Mars 351 mil
Jupiter
7260 mil
Pluto
700
Uranus
2885 mil
Neptunus
2000 mil
Saturnus
6153 mil
(Yttre ringens ytterradie 13870 mil)
PLANETER. Det övre diagrammet framställer de stora planeternas relativa avstånd fr.
solen och deras vinkelrörelse under en och samma tid (tiden för ett helt Merkurius
-omlopp). Den undre bilden återger deras relativa storlek och radie. — Småplaneternas
banor ligga mellan Mars och Jupiter, deras dimensioner bli i bildens skala
försvinnande små.
fast skorpa och omgivas av atmosfär
(möjligen med undantag av Merkurius),
Merkurius och Venus, som befinna sig mellan
jorden och solen, kallas ofta n ed r e p., medan
de övriga kallas ö v r e p. Alla de senare ha
månar. De fyra innersta kallas även inre
p., av vilka jorden är den största. De
rotera jämförelsevis långsamt kring sin axel.
De fem yttre äro i allm. större, ha mindre
täthet, hastigare rotation och flera månar.
P. kunna lätt skiljas fr. fixstjärnor på
att de ej »blinka» (d. v. s. undanskymmas
av stoftkorn); de stora p. och några få av
de små synas i kikare som små skivor.
Troligen beledsagas även andra solar i
världsrymden av p.
Planetesima’lteorien. En av den
nord-amer. geologen Th. C. Chamberlin (f. 1843,
d. 1928) uppställd teori för jordens och de
övriga planeternas uppkomst, enl. vilken
desamma avsöndrats fr. solen gm
attrak-tionsverkan från en annan stjärna, som
passerat nära densamma.
Planetoi’der. Detsamma som
småplaneter.
Planetsystemet. De kring solen
kretsande himlakropparna: planeter, småplaneter
och månar. I beteckningen
solsystemet innefattas även solen och kometerna.
Planfilm. Se Film!
Plangeometri. Se Geometri!
Planhushållning. En numera vanlig
nationalekonomisk och politisk term för att
beteckna en i förväg beräknad och
samhälleligt kontrollerad användning av
produktionsmedlen.
Planime’ter (av plan och grek. metre’in
= mäta). Apparat för uppmätning av en
plan ytas storlek. Enklare p. bestå av
genomskinliga rutnät el. dyl. medan mera
komplicerade p., t. ex.
polarplanime-t e r n, ha ett stift, som får röra sig längs
ytans begränsning, varefter ytans storlek
kan avläsas å en trissa, som vridit sig en
viss däremot proportionell vinkel.
Planimetri’ (av plan och grek. metre’in
= mäta). Bet. planmätning. Den gren av
matematiken, vars huvuduppgift är att
ange metoder för bestämning av plana
figurers ytor. Till p. räknas vanl. även
bestämning av talsamband mellan i dylika figurer
förekommande linjers längder.
Plankonkav, Plankonvex. Se Lins!
Pla’nkton (grek. plankto’s =
kringdrivande). Sammanfattande beteckning för de
växter och djur, som driva omkring i de
övre lagren av havets el. insjöars vatten.
Den moderna planktologien grundlädes på
1880-talet av tysken V. Hensen. De växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
