Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Placentalia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5065
PlacentaTia—Plane’ter.
5066
och. livmoderkärlens tunna väggar. Fullt
utbildad utgör p. hos människan en rund
skiva, omkr. 15 cm i diameter och med
en tjocklek i centrum av 2—3 cm. I regel
utgår navelsträngen från dess mitt. P.
utgör en väsentlig del av efterhörde n.
P. hos övriga däggdjur kan vara av olika
form. Hos de flesta av gamla världens apor
(med undantag av de människoliknande)
finnas två p., hos rovdjuren är p.
gördel-formig. Hos hovdjuren finnes diffus p.,
bestående av en mängd skilda smådelar.
Här är ej heller sammanväxningen mellan
p:s livmoder- och fosterdel så fullständig.
2. (Fröfäste). Det ställe i en frukt,
varest fröna sitta fästa.
Placenta’lia. Däggdjur, hos vilka
förbindelsen mellan modern och fostret förmedlas
av en placenta. Till P. höra alla däggdjur
utom kloakdjur och pungdjur (A p 1 a c e
n-t a’l i a).
Place’ra (fransk, placer). Bet. sätta,
ställa, lägga; anvisa plats; sätta in
(pengar).
Plafond [-få’ngd] (fransk, plat = flat
och fond = botten). Innantak, vanl.
konstnärligt smyckat; takmålning.
Plagal tonart. Se Kyrkotonarter!
Plage [plasj] (fransk.). Bet. badstrand.
PIagia’t (lat. pla’gium = stöld av
människor i syfte att anskaffa slavar).
Medveten stöld på konstens el. litteraturens
område. — P 1 a g i e’r a, efterapa.
Plagiokla’s. Se Fältspat!
Plaid [plejd] (eng.). Se Pläd!
Plain, plur. p 1 a i n s [plejn, -s] (eng.).
Bet. slätt. Torra stäpp-platåområden i
Nord-Amerika mellan v.
Mississippi-slät-terna och Klippiga bergen, belägna på en
höjd av 300—1 500 m. ö. h. Jfr
Nord-Amerika!
Plainfield [ple’jnfild]. Stad i ö. U. S. A.
(New Jersey), förstad till New York. 34 000
inv. (1930).
Plaisir [pläsi’r] (fransk.). Bet. nöje,
välbehag.
Plaka’t (fransk, plaquer = beslå). Bet.
anslag, kungörelse.
Plake’tt (fransk, plaquette, diminutiv av
plaque — platta). Vanl. fyrkantig, liten
metalltavla, smyckad oftast på blott ena
sidan med en reliefbild.
Plakoi’dfjäll. Se F j ä 11!
PIanche’tter. Se Bräder!
Planck, Max
Karl Ernst
Ludwig, f. 1858.
Tysk fysiker, prof, i
Kiel, Wien och
Berlin. P:s
viktigaste arbeten falla
dels inom
termodynamiken, dels inom [-värmestrålnings-teorien,-]
{+värmestrålnings-
teorien,+} där han
uppställt den s. k.
kvantteorien.
Han erhöll
Nobel
priset i fysik 1918. Led. av Vet. ak.
MAX PLANCK.
Fotografi
Planeta’rium. Mekanisk anordning,
avsedd att åskådliggöra stjärnornas och
planeternas rörelser. I det av dr Bauersfeld
vid Zeissverken konstruerade
Zeissplane-tariet projicieras rörliga bilder av
himlakroppar på insidan av en sfär med omkr.
20—40 m diameter, i vars inre åskådarna
befinna sig. Det första p. av detta slag
inrättades 1924 i Munchen; ett annat dylikt
finnes i Stockholm sedan utställningen
1930.
Plane’ter (grek. planeto’s =
kringirrande). De himlakroppar, som i likhet med
jorden röra sig i elliptiska banor runt
solen. I motsats mot kometerna äro
planeternas banor belägna nästan i ett och
samma plan (e k 1 i’p t i k a n). Huruvida
även andra solar än vår besitta ett
planetsystem är ej säkert bekant. Solens
planeter äro inifrån räknat: Merkurius,
Venus, Jorden (Tellus) och Mars,
vilka sammanfattas under namnet
jordgruppens planeter; småplaneterna
el. asteroi’derna; J u p i t e r,
Sa-turnus, Uranus och Neptunus
(de s. k. jätteplaneterna, se även
d. o.!) samt den nyupptäckta Pluto.
Jordgruppens planeter utmärkas av
tämligen enhetlig massa och täthet; de hava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
