Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Podsol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5087
Poinsot— Polarexpeditioner.
5088
RAYMOND POINCARÉ.
Fotografi.
tik. Hans kritik av
Briands åtgöranden
i samband med
Cannes-konferensen
föranledde dennes
fall, varefter P. åter
1922 blev
konseljpresident. Han
genomdrev härunder
Ruhrockupationen
1923 och fullföljde
en formlig
utpress-ningspoiitik mot
Tyskland, vilken emellertid icke gav det
beräknade ekonomiska utbytet. Det genom
franc-kursens fall ständigt försämrade
ekonomiska läget framkallade en
vänsterseger vid valen 1924, varefter P. avgick.
Sedan ett flertal regeringar misslyckats
att lösa de ekonomiska svårigheterna,
kallades P. åter till konseljpresident 1926
och övertog då även finansministerposten
i en borgerlig samlingsministär, som
lyckades stabilisera landets finanser. Han
avgick av hälsoskäl 1929. Led. av Fr. ak.
Poinsot [poänså’], Louis, f. 1777, d.
1859. Fransk matematiker, prof, i Paris,
känd för viktiga undersökningar dels
inom talteorien, dels inom mekaniken.
Point, pointe, pointera. Se
Poäng!
Pointe de Galle [påä’nt da gall].
Handelsstad på s. v. Ceylon. 39 000 inv. (1921).
Pointer [på’jnto]. Se Hund!
Pointilli’sm [påä’n-] (av fransk, point
= punkt). SeNeoimpressionism!
Point Loma [påjnt lå’ma]. Udde i
Kalifornien, omsluten av Stilla havet,
centrum för den teosofiska riktning, som letts
av Katherine Tingley och numera ledes av
de Purucker.
Poisson [poaså’n], SiméonDenis, f.
1781, d. 1840. Fransk matematiker, prof.,
förf, av en mängd avhandlingar dels i
ren matematik, dels i matematisk fysik
och mekanik.
Poitiers [poatie’]. Stad i v. Frankrike
(dep. Vienne), vid järnv. Paris—Bordeaux.
P. har ringmurar, en berömd katedral, S:t
Pierre, uppförd 1162—-1379, och andra
medeltidskyrkor. Vid P. vann Karl Martell
en för Europas öde avgörande seger över
morerna 732. 42 000 inv. (1926).
Poitou [poato’]. Medeltida landskap i s.
v. Frankrike, med Poitiers till
medelpunkt.
Poka’l (lat. po’culum — bägare). Bägare
med hög fot. — P o k u 1 e’r a, dricka,
rumla.
Poker [på’-] (eng.). Ett slags kortspel.
Pokro’vsk. Huvudstad i Volgatyska
republiken (Ryssland), belägen vid Volga
nära Saratov. 34 000 inv. (1926).
Pol (grek. po’los = spets, varomkring
något vrider sig, axel). 1. Himmelspol. Se
Himmelssfär! 2. Magnetiska p. Se
Magnet! 3. Elektriska elements p. Se
Galvaniskt element! 4. De
punkter, där jordaxeln skär jordytan. 5. Se
Polära koordinatsystem!
Po’la. Hamnstad i n. ö. Italien (prov.
Pola), med betydande krigshamn. 54 000
inv. (1928).
Polacksbacken. Exercisfält s. om
Uppsala.
Pola’raxel. Se Koordinater!
Pola’rbassängen. Annat namn för
Norra Ishavet.
Polarexpeditioner. 1. Arktiska p.
Under sökandet efter nordväst- och
nordostpassagen alltsedan
1500-talet lärde man känna och började
kartlägga de arktiska trakterna.
Engelsmannen Davis var den förste som företog
längre färder i övärlden n. om Canada
(1585—87). Hans upptäckter fullföljdes
delvis av engelsmannen Baffin (1615—16).
Grönlands kuster utforskades
framgångsrikt först av engelsmannen Scoresby
(1822) och amerikanaren Hayes (1860, 65,
69). Norrmannen Fr. Nansen företog 1888
fr. ö. till v. den första färden tvärs över
inlandsisen. Andra delar av ön
genomvandrades bl. a. av A. E. Nordenskiöld
(1870, 73) och amerikanaren Peary (1886,
92, 95), på 1900-talet av danskarna
My-lius-Erichsen (1902—04, 06—07), K.
Ras-mussen (flera resor sedan 1902), J. P
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
