Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ponny ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5115
Poole—Porla.
5116
Poole [pol]. Hamnstad i s. England
(grevsk. Dorsetshire). 49 000 inv. (1926).
Poona [po’na]. Stad i v. Britt. Indien
(prov. Bombay), vid järnv.
Madras—Bombay, med kvinnligt universitet. 215 000
inv. (1921).
Pop [påp] (rysk, av grek. pa’ppas —
fader). Benämning på rysk präst, ung.
motsvarande vårt kyrkoherde.
Pope [påp], Alexander, f. 1688, d.
1744. Eng. skald och kritiker. P. skrev
bitande satirer över samtida och
allmänmänskliga svagheter, stundom i
hjältediktens förklädnad (t. ex. The Rape of the
Lock, 1712). Genom sina kritiska och
filosofiska dikter, av vilka de mest betydande
äro Essay on Criticism (1711) och Essay on
Man (1732—34; sv. övers. 1765) blev han
sin tids modefilosof och mest uppburne
smakdomare. Till sin filosofiska åskådning
var P. optimistisk deist, litterärt
företrädde han en liberal klassicism.
Poplar [på’pplo]. Stadsdel i ö. London,
utgörande en del av Eastend.
Popli’n (fransk, popeline el. papeline av
lat. papa = påve). Ett slags glansigt
halvsiden el. en ylle- el. bomullsimitation av
detta.
Popocatepe’tl [påpå-]. Snöklädd vulkan
i s. Mexico, 5 452 m. ö. h. Dess sista
utbrott ägde rum 1804.
Popolo d’Ita’lia, Il [på’pålå —] (it.).
Bet. Italiens folk. En it. tidning i Milano,
grundad 1914 av Benito Mussolini,
fascismens huvudorgan.
Poppte’a SabPna, d. 65 e. Kr. Kejsar
Neros gemål. Hon drev kejsaren till
mordet på dennes moder och syster men blev
slutligen själv misshandlad till döds av
maken.
Poppel. Se Populus!
Poppelros. Se Lavatera!
Popularisera. Se Populär!
Popula’s (fransk, populace av lat.
po’pu-lus = folk). Bet. pöbel, pack.
Po’pulus. Växtsläkte (fam. Salica’cece)
med c:a 18 inom n. tempererade zonen
växande arter, alla träd blommande på
bar kvist med blommor i långa, slaka
hängen. En sv. art, asp (P. tre’mula)
(se d. o.!); flera andra, t. ex. P. balsami’fera
(B a 1 s a m p o p p e 1), P. a’lba (S i 1 v
erpop p e 1) och P. pyramida’lis (P y r
a-midpoppel), odlas som parkträd.
Populär (lat. po’pulus = folk). Bet.
allmänt omtyckt, folklig, lättfattlig. — P
o-p u 1 a r i s e’r a, framstalla i enkel form.
— Popularit e’t, folkynnest.
Populär astronomisk tidskrift. Organ
för Svenska astronomiska sällskapet, utg.
sedan 1920.
Porbandar [påba’nda]. Hamnstad i v.
Britt. Indien (vasallstaten Porbandar).
29 000 inv. (1921).
Po’rer (grek. po’ros = genomgång). I
allm. små öppningar, särskilt
mynningarna av talg- och svettkörtlar i huden.
Porfy’r (grek. porfy’reos = pur pur
färgad). Tät eruptivbergart, ofta
innehallande kristaller el. korn av fältspat el. kvarts.
Porfy’rios, f. 232 el. 233, d. 304.
Nypla-tonsk filosof av syrisk härkomst; han var
Plotinos’ lärjunge, utvecklade dennes
filosofi i praktisk religiös riktning och utgav
hans skrifter.
Porfyri’t. En bergart, som står nära
porfyr men har mera basisk
sammansättning och ofta är svart el. mörkgrå.
Pori. Einl. namn för Björneborg.
Porjus. Svenska staten tillhörig
kraftstation i Lule älv vid Porjusfallen. Dessas
sammanlagda fallhöjd utgör omkr. 57 m
med en utbyggd krafteffekt av 105 000
hkr. Den till anläggningen hörande
dammbyggnaden har en längd av 1 250 m och en
höjd av ända till 13 m. Ar 1924 genererade
verket nära 113 mill. kw-timmar. Kraften
användes huvudsakligen för drift av den
elektrifierade bandelen Riksgränsen—
Luleå.
Porjus järnverk. Se W a r g ö n s a. b.!
Porla. Hälsobrunn i Örebro län
(Ska-gershults socken) nära Laxå. Den älsta
källan har utnyttjats sedan 1724. Vattnet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
