Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pormaskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5117
Pormaskar—Porterbryggeri a. b. Carnegie & Co.
5118
som är radioaktivt, användes särskilt vid
mag- och. tarmkatarrer.
Pormaskar el. k o m e d o n e r. Små
proppar av förhornade överhudsceller och
hud-fett, som tilltäppa talgkörtlarnas
mynningar och disponera för uppkomsten av finnar.
Jfr Finne!
Pornografi’ (grek. po’rne = sköka och
gra’fein = skriva). Bet. slipprig, otuktig
litteratur.
Po’ros. Se K a 1 a u r e i a!
Po’ros. Ett slags mjuk kalksten,
materialet bl. a. till de älsta skulpturerna på
Akropolis i Aten.
Pors. Sv. namn på Myri’ca ga’le.
Porsa’ngerfjorden. Fjord i nordligaste
Norge (Finmark fylke) ö. om Nordkap.
Porse’nna, omkr. 500 f. Kr. Konung i
Etrurien, som år 500 erövrade Rom.
Porsgrunn (äldre Porsgrund).
Hamnstad i s. Norge (Telemark fylke)
med betydande export av elektrokemiska
produkter. 9 000 inv. (1930).
Po’rsiiorsen. Fors i Lule älv, 29 m hög
och med en beräknad krafteffekt vid
medelvattenmängd av 125 000 hkr., outbyggd.
Porsli’n (it. porcella’na =
porslinssnäcka). Äkta p. tillverkas av kaolin och
fältspat och är halvgenomskinligt, med
nästan förglasad brottyta, där man till
skillnad fr. fajansen ej kan se någon
grans mellan grundmassan och glasyren.
I »mjuk» el. »benäkta» p. ingår benaska i
st. f. fältspat. P:s hemland är Kina, där
ett tunt vitt lergods, nära släkt med p.,
framställdes redan ett 1000-tal år f. Kr.
Porslinsblomma el. v a x b 1 o m m a. Sv.
namn på Ho’ya carno’sa, en hos oss ofta
odlad växt från Öst-Asien, med vita, i
tät flock ställda blommor (fam.
Ascle-piada’ceoe).
Porslinskitt. Se Kitt!
Porslinskrabbor (Galathe’idce). En ordn.
tiofotade Kräftdjur med starkt,
tvär-strimmigt pansar å framkroppen och föga
böjd, bred bakkropp.
Porslinssnäckor (CyproeGdce). En fam.
Snäckor med äggformigt skal, vars
största vindling omsluter de övriga. Till
P. hör bl. a. Kaurisnäckan (Cyprce’a
mone’ta) och Tigersnäckan
(Cy-prce’a ti’gris).
Porsvampar. Detsamma som
rörsvampar.
Port [eng. uttal: påt; franskt uttal:
pår]. Bet. hamn.
Porta’l (lat. po’rta = port), Huvud- el.
praktport, vanl. konstnärligt utsmyckad.
Portamento [pårtame’ntå] (it.). Bet.
bärande. Musikalisk föredragsbet. för en tons
glidande över i en annan. Får ej förväxlas
med p o r t a t o.
Port Arthur [påt a’tho]. Japansk
handels- och krigshamn i Mandsjuriet
(Kwan-tung) vid Gula havet. Bekanta
krigshändelser i P:s historia äro japanernas
sänkande av en del av ryska flottan på P: s
redd 1904 och ryssarnas försvar av
fästningen 1904—1905. 29 000 inv. (1930),
varav hälften kineser och häften japaner.
Portati’v (fransk, portatif av porter =
bära). Bet. bärbar.
Portato [pårta’tå] (it.). Bet. buren.
Musikalisk föredragsbet. för buret, brett
föredrag. Får ej förväxlas med po r
tame n t o.
Port-au-Prince [pårt-å-präns]. Huvudstad
i republiken Haiti, Västindien, med
präktig hamn, stor export och universitet.
Omkr. 100 000 inv. (1927).
Port Elizabeth [påt ili’sebeth].
Hamnstad i Sydafrikanska unionen
(Kapkolo-nien), ö. Kapkoloniens förnämsta
hamnstad. 52 000 inv. (1921), varav hälften
européer.
Porten el. Höga P. Namn på turkiska
regeringens säte under dess förläggning
till Konstantinopel, ofta även brukat som
namn på själva regeringen.
Porter. Stark, svartbrun ölsort med
besk, frisk smak. P. innehåller 5—7
volymprocent alkohol och lika mycket
extrakt. P. uppfanns i London 1722.
Porterbryggeri a. b. Carnegie & Co.
Bolag i Göteborg, etabl. 1803, bolag sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
