Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radetzky, Johann Joseph - Radial - Radialrörelse - Radian - Radiator - Radie - Radiera - Radikal - Radio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5235
Radia’l—Ra’dio.
5236
1848—49 den it. frihetsrörelsen, varefter
han som guvernör styrde det österrikiska
Italien till 1857.
Radia’1 el. r a d i ä’r (lat. ra’dius =
stråle). Bet. strål-.
Radia’lrörelse, radialhastighet.
Rörelse (resp, rörelsehastighet) i synlinjens
riktning, alltså mot el. bort från
åskådaren ; ordet användes mest om astronomiska
objekt.
Radia’n (lat. ra’dius = stråle). Enhet
för vinkelmätning. 1 r. är den vinkel,
som, om den är medelpunktsvinkel i en
cirkel, har en båge lika lång som cirkelns
180°
radie. 1 r. är därför = –––- = (omkr.)
57° 18’.
Radia’tor (lat. ra’dius = stråle). 1.
Numera föga använd mejeriapparat, som på
en gång avskiljer grädden och förarbetar
denna till smör. 2. Detsamma som
värmeledningselement.
Ra’die (lat. ra’dites = stråle). Se
Cirkel!
Radie’ra (lat. ra’dius = stråle).
Utsända medels radio.
Radika’1 (lat. ra’dix = rot). 1. Inom
kemien en i en molekyl ingående
atomgrupp, som gentemot den övriga delen av
molekylen bildar en sluten enhet och vid
de flesta kemiska reaktioner förhåller sig
som en sådan. R. förekomma i stort
antal särsk. inom den organiska kemien. Ex.:
m e t y’l (C H3-), e t y’l (C2 H5-), f e n y’l
(CgHs-). 2. Politisk term, betecknande
personer och riktningar, som önska
genomgripande, till roten gående reformer av
samhället. Mots.: konservativ. —
R a d i k a 1 i’s m, radikal åsikt el.
riktning.
Ra’dio (lat. ra’dius = stråle).
Internationell benämning (ensamt el. i
sammansättningar) på metoder att utan metallisk
förbindelse telegrafera el. telefonera med
av elektriska svängningar alstrade vågor
i etern. Uttrycket har numera nästan
fullständigt utträngt de förr använda
benämningarna trådlös telegrafi och t
e-1 e f o n i.
Vetenskapsmän i olika länder hade
redan vid mitten av 1800-talet sin
uppmärksamhet riktad på de i en elektrisk gnistas
omgivning uppträdande elektromagnetiska
fenomenen. Sedan tysken H. Hertz 1887—
88 experimentellt bevisat riktigheten av
skotten Maxwells elektromagnetiska
svängningsteori, anade många, att man
med tillhjälp av de härvid påvisade
vågorna skulle kunna signalera utan
användande av metalliska ledningar.
Italienaren G. Marconi, som 1896 utförde sina
första försök i större skala, lyckades
praktiskt lösa problemet. Han använde som
avsändare en s. k. gnistinduktor, vars
gnistgap insattes mellan en vertikal
metalltråd, antennen, och en med jorden
förbunden metalltråd (jordledning).
Vid gnistöverslag uppstodo i antennen en
serie hastiga elektr. svängningar, vilka
gå-vo upphov till vågrörelser i etern,
utstrålande från antennen med en hastighet av
omkr. 300 mill. m i sek. (= ljusets
hastighet). Vid mottagningsstationen, även den
utrustad med antenn och jordledning,
kunde Marconi påvisa dessa svaga vågor med
ett känsligt instrument — fransmannen
Branlys kohärrör — snart ersatt av
bl. a. kristalldetektorn. Redan
1901 hade Marconi så förbättrat sina
apparater, att han kunde upprätta
förbindelse tvärs över Atlanten.
Genom lämpliga kopplingsanordningar
kunde man snart ersätta de urspr. starkt
dämpade svängningarna med relativt svagt
dämpade, varigenom även
resonansprin-eipen kunde utnyttjas. På detta sätt
utbildades den avstämda trådlösa
telegrafien. Genom ändring av en
svängnings-krets självinduktion (i spolar och
lind-ningar) och kapacitet (i kondensatorer)
kan man nämligen variera kretsens (ex.
antennkretsens) svängningstal och
därmed våglängden (våglängden i m. =
300 000 000 : antalet svängningar pr sek.).
Om man nu avstämmer mottagarens
antennkrets till samma svängningstal (el.
våglängd) som avsändarens, bliva de
mottagna impulserna genom resonansverkan
betydligt kraftigare, medan impulser av
vågor med andra våglängder
undertryckas. Härigenom ernås en hög grad av stör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
