Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5237
Radio.
5238
ningsfriliet (»selektivitet») och ökad
räckvidd.
Gnisturladdningar giva alltid mer el.
mindre starkt dämpade vågor. Man
eftersträvade dock fullständigt odämpade el.
kontinuerliga sådana, särskilt som man
tänkte sig härigenom kunna komma
närmare lösningen av problemet trådlös
telefoni. Åtskilliga lyckade försök gjordes bl.
a. med elektr. ljusbågar och roterande
maskiner (högfrekvensmaskiner), men först
elektronröret gjorde slag i saken.
Denna lilla apparat, konstruerad av
amerikanaren de Forest, visade sig vara lika
användbar som svängningsalstrare
(oscillator) och svängningsindikator (detektor).
Därjämte kunde den tjänstgöra som
förstärkare av svaga elektriska strömmar
(relä). Dess konstruktion och
verkningssätt är följande. I en evakuerad
glaskolv utsänder en på elektrisk väg
uppvärmd glödtråd ett moln av elektroner,
vilka i jämn ström dragas till en positivt
laddad metallplatta (anod). Mellan
glödtråd och anod är ett glest trådgaller
(galler) insatt. Elektron-(anod-) strömmen är
mycket känslig för detta gallers spänning,
så att alla variationer häri avspeglas i
förstorad skala i strömmen (inom vissa
gränser). En lämpligt vald vilospänning
på gallret kan dessutom förmå röret att
undertrycka svängningarna i ena
riktningen, varigenom en slags ventilverkan
åstadkommes och de mottagna impulserna
kunna påvisas exempelvis i en hörtelefon.
Genom återkoppling, varvid de
redan en gång förstärkta impulserna tvingas
återverka på antennkretsen, kan en enorm
förstärkning ernås. Drives återkopplingen
över en viss gräns, uppträder röret självt
som svängningsalstrare. Vid en obetydlig
sidoavstämning av den egna apparatens
kretsar uppstår nu interferens
(svävningar) med inkommande
svängningar, och en interferenston höres i den i
anod-kretsen inkopplade hörtelefonen
(»åter-kopplingstjut»). Mottagning vid
telegra-fering med kontinuerliga vågor sker vanl.
enl. denna s. k. heterdy n-metod.
Telegraftecknen upptagas således såsom
omväxlande kort- och långvariga toner.
Utvecklingen har framtvingat m
a-skintelegrafering även i radio,
varvid telegraferingshastigheter av upp till
800 bokstäver i min. uppnåtts. Även har
duplextelegrafering, d. v. s.
samtidig sändning i båda riktningarna,
införts i den kommersiella radiotrafiken.
Särskilt för sjöfarten är radion av
oerhörd betydelse. Ej blott tidssignaler,
väderleksrapporter och stormvarningar
kunna på detta sätt meddelas fartyg under
färd utan även hjälp lämnas för
bestämning av fartygs läge genom
radiopej-1 i n g från fasta kuststationer och genom
radiofyrar, vid vilka den under
kraftig utveckling varande riktade
radiosändningen utnyttjas. Ett stort
antal sådana fyrar äro utplacerade i såväl
Nord- som Östersjön. Även för luftfarten
är radion till ovärderlig nytta.
Möjligheten att alstra odämpade vågor
gav fart åt radiotelefoniens
utveckling. Ljudöverföringen i telefonien
sker ju genom förmedling av i takt med
ljudsvängningarna varierande elektriska
strömmar (talströmmar). I radiotelefonien
låter man dessa strömmar bestämma
styrkan av (»modulera») de kontinuerliga
svängningarna (»bärvågorna»). Mottagn.
sker liksom vid telegrafi med kristall el.
elektronrör. Förstärkning av dylika kan
antingen gälla bärvågorna el.
modulatio-nens styrka
(lågfrekvensförstärk-n i n g). Modulationerna omvandlas
slutligen i hörtelefonen till ljud.
Sin största användning har
radiotelefonien fått som s. k. rundradio (eng.
broadcasting, tysk. Rundfunk), ett system
för radioutsändning (»radiering») av
musik, sång, föredrag m. m. från centrala
stationer till ett obegränsat antal
mottagare i omgivningen, vilket under de
senaste 10 åren med början i U. S. A.
vunnit en snabb utbredning över hela
världen, tenderande till att bliva en
kulturfaktor av mycket stor betydelse.
Kostnaderna bestridas vanl. av årliga
licensavgifter. På grund av den hastiga
utvecklingen har »trängseln i etern» blivit stor,
varför man numera genom
internationella överenskommelser söker lämpligt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
