Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reflektor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5287
Refraktio’n—Regementstrumslagare.
5288
Refraktio’n. Se Ljusbrytning!
Refraktome’ter. Apparat varmed, ett
ämnes brytningsindex bestämmes (se
Ljusbrytning!). R. användes i många
fall för att bestämma blandningars
sammansättning, då ljusbrytningsförmågan av
de i dem ingående beståndsdelarna är
känd.
Refra’ktor (av refraktion, d. v. s.
ljusbrytning). Namn på astronomiska kikare
av ofta stora dimensioner, i motsats mot
reflektorer, d. v. s. för samma ändamål
använda spegelteleskop.
Refrä’ng (fransk, refrain). Modern
beteckning för omkväde.
Refsnses. Halvö på n. v. Själland, 15 km
lång.
Reftele. Socken i Jönköpings län
(Väst-bo härad). 2 068 inv. (1932).
Refuge [-fy’sj] (fransk.). Bet. egentl.
tillflyktsort; upphöjd plats å torg el. gata
till skydd för fotgängare.
Refuse’ra el. r e f y s e’r a (fransk,
re-fuser). Bet. avvisa, vägra att mottaga.
Rega’l (lat. rega’lis av rex = konung).
Bet. kunglig. — R e g a’l t pastor a’t,
pastorat, där kyrkoherde (före 1910)
utnämndes av Kgl. Maj : t.
Rega’le (lat. jus rega’le = kunglig
rättighet). En åt kronan förbehållen
inkomstbringande rättighet. Ex. på r. i äldre tid:
grundregale (rätt till vissa
skogsallmän-ningar, större vattendrag och
malmfyndigheter), jaktregale och saltregale. De
nutida r. benämnas vanl. statsmonopol.
Rega’lier (lat. rega’lis = kunglig).
Prydnadsföremål, som användas vid högtidliga
tillfällen för att beteckna makt el.
gemensamhet. De sv. riksregalierna äro:
kronan, spiran, äpplet, svärdet och
nyckeln. Stater och föreningar av
ordenska-raktär, t. ex. de sv. nykterhetsordnarna,
begagna r.
Rega’tta (it.). Stor rodd- el.
seglingstäv-lan, vanl. i förening med prisutdelning.
Regelyta. Yta, som bildas av en
gene-ratris (se detta ord!).
Regeme’nte (lat. regime’ntum). 1.
Styrelse, förvaltning. 2. Truppförband. Ett r.
utgöres utom av stab vid infanteriet av 3
bataljoner (ofta därjämte direkt under
regementschefen stående kulsprute- och
granatkastareförband), vid kavalleriet av 3—
6 skvadroner, vid artilleriet av 2—4
divisioner.
Regementets dotter (fransk. La filte du
régiment). Opera av Donizetti (1840, Sthlm
1845).
Regementsadjuta’nt. 1. I sv. armén
re-gementskvartermästarens närmaste
biträde, vanl. en löjtnant. 2. I utländska arméer
ofta regementschefens närmaste biträde.
Jfr Adjutant,
Regementskvar-termästare!
Regementsintende’nt. Officer, som
handhar ledningen av ett regementes el. en
militärkårs utrustning och underhåll. Jfr
Intendentur!
Regementskrigsrätt. Populär beteckning
på en militär underdomstol. Jfr
Krigs-domstolar!
Regementskvartermästare. En officer
(löjtnant, kapten el. ryttmästare), som är
regementschefens närmaste biträde. Jfr
Adjutant!
Regementsläkare. En inom
Fältläkarkåren förekommande tjänsteklass, i graden
motsv. major. Jfr Fältläkarkåren!
Regementsmöte. Populär benämning på
den till sept.—okt. varje år förlagda delen
av arméns utbildning, då regementena och
kårerna äro mest fulltaligt samlade och
då övning i större truppförband
(fältmanöver) kan äga rum.
Regementsofficerare. Sammanfattande
beteckning på officersgraderna major,
överstelöjtnant och överste. Jfr
Kompani (officerare)!
Regementspastor. Vid regemente el.
militärkår anställd prästman.
R.-befattning-arna ha indragits i samband med den 1925
beslutade stora omdaningen av vårt
militärväsende.
Regementstrumslagare. Benämning på
underofficer, som är befälhavare för
mu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
