Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regementsveterinär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5291
Regeringsrättens Årsbok—Regle’ringsmotstånd.
5292
utnämnas av Kgl. Maj:t. R:s
förhandlingar äro icke offentliga.
Regeringsrättens Årsbok. En officiell
redogörelse för Regeringsrättens utslag.
Jfr Nytt Juridiskt Arkiv,
Prejudikat!
Regerverk. Se Orgel!
Reggio [re’ddjå]. 1. Reggio nell’
E m i’l i a. Prov, i n. Italien. 2. Stad i R.
1. 91 000 inv. (1931). 3. Reggio di
Ca-1 a’b r i a. Prov, i s. Italien. 4. Hamnstad
i R. 3, överfartsort till Sicilien. 122 000 inv.
(1931).
Regi [-sji’] (fransk, régie). Bet. egentl.
förvaltning; iscensättning. — R e g i s s ö’r,
iscensättare, scenledare.
Regim [-sjPm] (fransk, régime). Bet.
levnadsordning; förvaltning, styre, styrel
-se(sätt).
Re’gin (isl. Reginn). Enl. Sigurdssagan
broder till draken Fafner, vilken Sigurd
Fafnesbane dödade med ett svärd, som R.
smitt åt honom. Efter R. har Eddasången
Reginsmal uppkallats.
Regi’na (lat.). Bet. drottning.
Kvinnonamn av lat. urspr.
Regina [ridja’jno]. Stad i mell. Canada,
huvudstad i prov. Saskatchewan. 53 000
inv. (1931).
Regiomonta’nus, Johannes (egentl.
Johann Muller), f. 1436, d. 1476.
Tysk matematiker och astronom, som bl. a.
uppställt för sin tid mycket noggranna
tabeller över solens, månens och
planeternas rörelser.
Regio’n (lat. re’gio). 1. Bet. trakt,
område; rymd. 2. Inom geografien och
angränsande vetenskaper använd bet. för
större område med i huvudsak
likartat klimat el. likartad fauna, flora,
geografisk el. geologisk byggnad. En del
geografer ersätta dock ordet r. i denna
betydelse med bälte el. zon och reservera
ordet r. för de olika områden av var för
sig enhetlig beskaffenhet, som äro
belägna på olika höjd över havet. —
Regional i’s m, lokalpatriotism, strävanden för
en viss trakts särskilda intressen.
Regionalmetamorfo’s. Omvandling av
bergarter under inverkan av starkt tryck
och hög temperatur. R. äger rum särsk.
vid bergskedjebildning gm veckning.
Re’gis, J u 1., f. 1889, d. 1925. Sv.
populär förf, av detektivromaner.
Regissö’r. Se Regi!
Regi’ster (mlat. regi’strum). 1.
(Innehålls-) förteckning. 2. R. å orgeln är dels
ett sammanfattande namn för pipor av
samma klangfärg och mensur
(förhållandet mellan pipornas längd och vidd), d. v.
s. en orgelstämma, dels den mekanism
varigenom en dylik stämma sättes i el. ur
funktion. Valet av stämmor och deras
sammanställande kallas registrering. 3.
R. användes även om den mänskliga
rösten och betecknar härvid de genom olika
klangfärg från varandra skilda naturliga
tonlägena, åstadkomna genom stämbandens
olika funktion: b r ö s t-r. (bröströst),
mellan-r. och huvud-r. (huvudröst).
RegFsterton [-tånn]. Ett mått, vari man
mäter handelsfartygs (stundom även
ör-logsfartygs) storlek. Ett r. = 2,83 kbm
(100 eng. kubikfot).
Registra’tor. Tjänsteman i departement
och en del andra ämbetsverk, som bl.
a. har i uppdrag att mottaga och
bokföra handlingar och tillhandagå med
upplysningar.
Registratu’r. Kontorsavdelning för
skrivelser och anteckningar.
Registre’ring. Se Register!
Regleme’nte (fransk, réglément av lat.
re’gula = rättesnöre). Bet. stadga,
föreskrift. — Reglement a’r i s k, enl.
föreskrift. — Reglement e’r a, ordna
genom detaljerade föreskrifter.
Reglemente’ring (s s y s t e m e t). Se
Prostitution!
Regle’ra (fransk, régler av senlat.
regu-la’re). Bet. ordna; ge en regelbunden
gång. — R e gl e’r i n g, ordnande av ngt
i allm.; detsamma som
menstruation.
Regle’ringsmotstånd. En till elektriska
motorer ansluten apparat, varigenom det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
