- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / X. Paulinus-Sacklén /
5293-5294

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Regn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5293

Regn—Regre’ssrätt.

5294

elektr. motståndet i (vanl.)
magnetlind-ningen varieras, i och för reglering av
motorns varvantal; även om liknande
anordningar vid andra elektr. maskiner ocb
apparater.

Regn. Se Nederbörd!

Regna. Socken i Östergötlands län
(Fin-spånga läns härad). 1 612 inv. (1932).

Regnard [ronja’r], Jean Frangois,
f. 1655, d. 1709. Fransk komediförf.,
Mo-liéres närmaste efterföljare.

Regnault [ronjå’]. 1. Henri Victor
R., f. 1810, d. 1878. Fransk kemist och
fysiker, som utfört en mängd viktiga
undersökningar inom värmeläran och bl. a.
uppställt noggranna tabeller över
vattenångans tryck vid olika temperaturer (jfr
Vatten!). 2. Alexandre Georges
Henri R., f. 1843, d. 1871. Den förres
son. målare, som huvudsakligen under sp.
inflytande utvecklade sin färgglödande,
romantiska konst. Ryttarporträttet av
General Prim (i Louvren) är hans främsta
verk.

Regnbroms {Hoemato’pota pluvia’lis).
En art Bromsar, som blir omkr. 1 cm
lång och är mycket vanl. över hela
Sverige. Den suger blod av både människor
och djur och anses vara särskilt aggressiv
under heta dagar före regn el. åska.

Regnbåge. R. uppkommer på grund av
solstrålarnas brytning i regndroppar, som
sväva i luften. Den når sin högsta höjd
(42°), om solen står vid horisonten. Den
normala r. (huvudregnbågen) har
den röda färgen ytterst och den violetta
innerst, och fältet innanför bågen synes
mörkare än utanför. Ofta finnes även en
sekundär r. (b i r e g n b å g e) med
färgerna i motsatt ordning ovanför den
andra. Stundom finnas ännu flera
(övertaliga r.), vilka uppkomma genom
in-terferens.

Regnbågshinnan. Se öga!

Regne’11, Anders Fredrik, f. 1807,
d. 1884. Läkare och mecenat, 1836—39
anställd vid Serafimerlasarettet, sedan 1840
verksam i Brasilien. Sin förmögenhet
do

nerade han till största delen till Uppsala
universitet; näst Gustav II Adolf är han
universitetets förnämste donator. Led. av
Vet. ak.

Regnér, Gustaf, f. 1748, d. 1819.
Kritiker, vitter översättare, som 1801 utgav
en samling översättningar av antika förf.,
i vilka han använt originalets versmått,
ett uppslag av stor betydelse.

Régnier [ränje’], Henri de, f. 1864.
Fransk skald, en av symbolisternas ledare.
Bl. hans diktsamlingar må nämnas:
Mé-dailles d’argile (1900), La sandale ailée
(1906), Poésies (1918). Han har även
skrivit romaner, såsom Mariage de minuit
(1903; sv. övers. Midnattsbröllopet, 1921).
Led. av Fr. ak.

Re’gnitz. Biflod till Main, s. v.
Tyskland.

Regnmätare. Detsamma som n e d e
r-bördsmätare. Se Nederbörd!

Regnsjö. Se Rengsjö!

Regnskogar. Bet. för de huvudsakligen
av städse gröna lövträd bestående skogar,
som förekomma i mycket nederbördsrikt,
tropiskt el. subtropiskt klimat och bl. a.
kännetecknas av rikedom på epifyter.

Regntider. Bet. för de årstider, till
vilka större delen av årets regnmängd i
tropiska el. subtropiska trakter koncentreras.
R. sammanfalla i regel med solens högsta
höjd över horisonten och förekomma
därför närmast ekvatorn två gånger om året
(höst och vår), medan trakter mer än 10°
från ekvatorn endast ha en r.

Regre’ss (lat. regre’ssus). Bet. återgång,
tillbakagång. — Regress i’v,
återgående, tillbakaverkande.

Regre’ssrätt. Rätt att anställa
åter-gångstalan, d. v. s. rätt att få ersättning
för ett visst utlägg. 1. Ifråga om växlar
innebär r. befogenhet för innehavaren av
en obetald, protesterad växel att söka
betalning hos dem, som före honom tecknat
förbindelse å växeln. Jfr Växel! 2.
Ifråga om g ä 1 d och borgen innebär r.
befogenhet för gäldenär resp, borgensman
att hos sina medgäldenärer resp, medbor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:46:49 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/10/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free