Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Repulsion ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5323
Reservfond—Resolu’t.
5324
att eventuell besparing på anslaget icke
får användas under det löpande
budgetåret utan skall innestå (reserveras) för
att ett följande år kunna av Kgl. Maj:t
disponeras för det med anslaget åsyftade
ändamålet.
Reservfond. Beteckning på medel,
avsatta av större affärsföretag och särskilt
av sådana, vilka ansvara för anförtrodda
penningar el. bära andras risker, och
avsedda att tillgripas först vid särskilt
angivna behov. I vissa fall, såsom
beträffande banker och försäkringsbolag, är
skyldigheten att hålla viss r. reglerad i
lag.
Reservoa’r (fransk, réservoir).
Behållare.
Reservstat. En i 1914 års härordning
utbildad anställningsform för viss
personal vid vår krigsmakt. De officerare och
underofficerare etc., som överförts på r.,
erhålla lägre lön än de, som kvarstå på
vanl. el. aktiv stat, men ha längre
tjänstgöring än de som tillhöra den s. k. r
e-serven. 1925 års riksdag beslöt indraga
flottans r. I samband med den samtidigt
beslutade allmänna minskningen av den
anställda militärpersonalen uppkom en
särskild form av r., en
övergångsstat.
Reside’ns (lat. reside’re = sitta kvar).
Bostad för regent, landshövding,
minister, biskop el. dyl. — R e s i d e’n s s t a d,
stad som är säte för regent el.
landshövding. — R e s i d e’r a, bo, ha sitt säte.
Reside’nt. 1. Liktydigt med
minis-terresident. 2. Guvernör i vissa eng.,
holl. och franska kolonier. Jfr
Residens!
Resi’duum (lat.). Bet. bottensats,
återstod.
Residy’er (lat. resi’duum = återstod) el.
r e s i’d u e r. Inom psykologien namn på
ett slags minnesbilder av mer el. mindre
klart åskådlig karaktär. Enl.
associations-psykologiens uppfattn. består varje
varse-blivning endast till en mindre del av
sinnesförnimmelser, orsakade av det
iakttagna objektet, till större delen åter av r..
som på grund av tidigare upplevelser äro
associativt knutna till dessa
sinnesförnimmelser. På bristen av r. beror t. ex., att det
är så mkt svårare höra textorden i en
föredragen sång, om man ej förut hört
texten el. kan läsa den i ett textblad.
Genom r. förklaras såväl igenkänningens
fenomen som illusionerna (»felaktiga»
re-sidyer väckas associativt).
Sammansmältning mellan sinnesförnimmelser och r. fr.
ett och samma sinne kallas
assimilation, mellan förnimmelser och r. fr. olika
sinnesområden komplikation.
Resignatio’n (lat. resigna’re = bryta en
försegling). Bet. undergivenhet,
försakelse, tålamod. — Re s i gn e’r a, avstå, foga
sig i sitt öde.
Resi’na (lat.). Bet. harts.
Resino’ler (lat. resi’na = harts).
Harts-ämnen, vilka i kem. hänseende äro
alkoholer.
Resiste’ns (lat. resi’stere = göra
motstånd). Bet. motstånd, motståndskraft.
Reskontra (it. riscontro = granskning).
En vanlig ehuru ej i lag föreskriven
bok-föringsbok, som lämnar upplysning om
affärsföretagets ställning gentemot varje
särskild leverantör och kund (»levande»
konton). R. benämnes även
avräk-ningsbok och kontokurantbok.
Jfr Bokföring, Kontokurant!
Reskri’pt (lat. rescri’ptum). Föreskrift
för visst fall (vanl. fr. regeringen).
Reslöv. Socken i Malmöhus län (Onsjö
härad). 2 020 inv. (1932).
Resmo. Socken i Kalmar län
(Alguts-rums härad). 477 inv. (1932).
Resning. 1. Återställande av försutten
laga tid, uppsättande av ny tid för
fullföljd av talan, upphävande av
lagakraft-vunnen dom. Fråga om r. avgöres av
Högsta Domstolen resp. Regeringsrätten. 2.
Timmer i vinkeln mellan köl och stäv på
träfartyg. 3. En fartygsriggs höjd över
vattenytan.
Resolu’t (lat. reso’lvere = lösa,
frigöra). Bet. beslutsam, tilltagsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
