Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resolution ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5325
Resolutio’n—Restriktio’n.
5326
Resolutio’n (lat. resolu’tio =
upplösning, utredning). 1. Beslut, utslag, dom.
2. Gemensamt uttalande.
Resolve’nt (lat. reso’lvere = lösa). En
ekvation, som kan bildas av
koefficienterna i en algebraisk tredje- el.
fjärdegrads-ekvation och ofta lättare än denna själv
kan leda till bestämning av dess rötter.
Resolve’ra (lat. reso’lvere = upplösa).
Bet. besluta; avkunna utslag; upplösa
satser.
Reso’n (fransk, raison av lat. ra’tio =
förnuft). Bet. skäl (-ighet), sunt förnuft.
— R e s o n a’b e 1, som tar skäl. — R
e-s o’n 1 i g, mottaglig för skäl; skälig.
Resona’ns (lat. resona’re = genljuda).
Återklang el. efterklang av en given ton.
— R e s o n a’t o r, apparat, som lätt kan
försättas i resonans.
Resonema’ng (fransk, raisonnement).
Bet. slutledning; tankeföljd; samtal (med
anförande av skäl och grunder). — R
e-s o n e’r a, samtala och diskutera, utbyta
åsikter, dryfta.
Resorbe’ra (lat. resorbe’re). Bet. insuga,
uppsuga. Se Resorption!
Resorci’n (lat. resorbe’re = uppsuga).
Ett vitt, kristalliserande, i vatten och
alkohol lättlösligt ämne, i kem. hänseende
en fenol, metadioxibensol, CeH4(OH)2. R.
uppsuger syre ur luften och får därvid
brun färg.
Resorptio’n (lat. resorbe’re = insuga,
uppsuga). Uppsugning av flytande el.
uppslammade finfördelade fasta ämnen i de
cirkulerande vävnadssafterna och blodet.
Detta sker huvudsakligen genom
slemhinnorna (t. ex. tarmens vid upptagande av
näringsämnena) men även genom huden
(t. ex. vissa medikamenter).
Resp. Förk. för respektive.
Respe’kt (lat. respe’ctus = återblick).
Bet. aktning, vördnad. — Respekt
a’-b e 1, aktningsvärd. — R e s p e k t e’r a,
vörda, akta; ha försyn för. —
Respek-t i’v, ömsesidig, var och en särskilt. —
Re-s p e k t i’v e, i angiven ordning; med
avseende på var och en särskilt.
Respi’ghi [-gi], Ottorino, f. 1879. It.
kompositör med betydande
instrumenta-tionsförmåga. Bland hans verk märkas
operor, orkesterstycken (F ont ana di Roma m.
fl.), kammarmusik, klaverkompositioner
och sånger.
Respiratio’n (lat. respira’re = andas).
Bet. andning. — R e s p i r a’t o r,
and-ningsapparat, gasmask. — R e s p i r e’r a,
andas.
Respi’t (lat. respe’ctus = hänsyn). Bet.
rådrum, anstånd, uppskov.
Responde’nt (lat. responde’re = svara).
Försvarare av en avhandling (vid en
akademisk disputation).
Responso’rimn (lat. responde’re =
svara). Växelsång mellan prästen och
kyrkokören el. församlingen.
Resta’ntier (lat. resta’re = återstå).
Bet. rester, återstod, vanl. om skatter, som
ej inbetalts under uppbördsstämman. Jfr
Restlängd!
Restaura’ng (fransk, restaurant).
Värdshus, finare matställe. — Restaur
a-t i o’n, återställande; värdshus;
mathållning. — Restauratö’r, innehavare av
restaurang.
Restaure’ra (lat. restaura’re). Bet.
återställa i gott skick. — Restaur e’r in g,
återställande el. iståndsättande av
byggnader och konstverk, som skadats el.
förfallit.
Reste’ra (lat. resta’re). Bet. återstå,
vara utestående (om fordringsbelopp).
Resteröd. Socken i Göteborgs och Bohus
län (Inlands Fräkne härad). 439 inv.
(1932).
Restitue’ra (lat. restitu’ere). Bet.
återställa; återinsätta i rättigheter. —
Rest i t u t i o’n, återställelse,
tillbakaläm-nande.
Restlängd. Av uppbördsmyndighet
uppgjord förteckning över försumliga
skattebetalare och de belopp, för vilka de häfta.
Jfr Restantier!
Restriktio’n (lat. restri’ngere =
inskränka). Bet. inskränkning, begränsning. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
