Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhené-Baton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5343
Rhenium—Rhodesia.
5344
Rhenium. Se Renium!
Rhenlandsockupationen. De allierades
besättande av de tyska områdena v. om
Rhen och vissa brohuvuden på ö.
Rhen-stranden. R. upprätthålles enl.
Versailles-freden och upphäves zonvis efter fem, tio
och femton år (räknat från den 10 jan.
1920), under förutsättning att Tyskland
uppfyller fredsvillkoren. R. upphävdes
fullständigt redan år 1930. Jfr
Ruhrocku-pationenl
Rhen-Main-Donaukanalen. Under
byggnad varande kanal mellan Mainz vid Rhen
och Regensburg vid Donau.
Rhen-Pfalz. Bayerskt regeringsområde,
beläget v. om Rhen och skilt fr. det övriga
Bayern. S. v. hörnet ingår i det s. k.
Saarområdet.
Rhenprovinsen. Prov, i v. Preussen,
omkr. Rhen, Preussens folkrikaste och
industriellt viktigaste prov.
Rhen-Rhönekanalen. På franskt område
gående kanal mellan Strasbourg vid Rhens
biflod Ill till Rhones biflod Saöne.
Rhenska skifferbergen. Gemensamt namn
på de bergstrakter i v. Tyskland, som
omgiva Rhen n. om bifloderna Main och Nahe.
Rhen-Weser-Elbekanalen. Se
Mittel-1 a n d-k a n a 1 e n!
Rhenviner. Torra, vita, milt syrliga
viner (alkoholhalt omkr. 10%) fr. de tyska
Rhenländerna (Rheingau, Pfalz, Hessen
m. fl.).
Rhe’um (Rabarber). Växtsläkte
(fam. Polygona’cece) med ett 20-tal arter,
de flesta fr. Central-Asiens bergstrakter.
R. äro storvuxna, mångåriga örter med
mycket stora blomställningar och blad.
Av R. rhapo’nticum och R. undula’tum
odlas en mängd varieteter för de köttiga
bladskaften, som användas i hushållet. Roten
av en del arter har medicinsk användning,
huvudsakligen som avföringsmedel; några
odlas som prydnadsväxter.
Rheydt [rajt]. Textilindustristad i
Tyskland i s. v. Preussen (Rhenprov.). 45 000
inv. (1925).
Rkina’nthus. Växtsläkte (fam.
Scrophu-laria’cece) av halvparasitiska, ettåriga
ör
ter med fyrkantig stjälk och uppblåst
blomfoder. Två sv. arter finnas, nämligen
R. ma’jor och R. mi’nor, bägge på sv.
kallade Penninggräs el. Höskallra.
Rhinocero’tidae. Se Noshörningar!
Rhinologi’ (grek, ris = näsa och lo’gos
= lära). Vetenskapen om näsan och dess
sjukdomar.
RhizoPder. Trådformiga bildningar, som
förek. hos vissa thallofyter och tjäna till
att fästa bålen vid underlaget.
Rhizo’m. Se Rotstock!
Rhizo’phora. Ett släkte
Mangrove-växter (fam. Rhizophora’ce(e) med
lä-derartade, hela blad och oftast tvåkönade,
regelbundna blommor. Fr. stammar och
grenar utväxa långa, bågböjda luftrötter
(»styltrötter»). Jfr Mangrove!
Rhizo’poda. En klass U r d j u r, utmärkt
av att de kunna förflytta sig med hjälp
av tillfälliga protoplasmautskott, p s e
u-d o p o’d i e r. Till R. höra a m oe b o r, f
o-raminiferer, soldjur och
radio-1 a r i e r.
Rhode Island [råd a’jlond]. Stat i n. ö.
U. S. A., med 3 200 kvkm ngt större än
Gotland. R. blev stat i unionen 1790.
687 000 inv. (1930). Huvudstad:
Provide n c e.
Rhodes [råds], Cecil John, f. 1853,
d. 1902. Eng. statsman och
kolonialpolitiker. R., som 1870 utvandrade till
Syd-Afrika, var ivrigt verksam för det
brittiska kolonialväldets utbredning, var 1890
—96 premiärminister i Kapkolonien och
strävade därunder att skapa ett
sammanhängande engelskt område utefter Afrikas
v. kust, bl. a. genom
Kap—Kairojärnvä-gen. Efter R. uppkallades Rhodesia.
Rhodesia [rådi’sio]. Britt,
kolonialområde i s. Central-Afrika, delat på Norra
Rhodesia n. om Sambesi och Södra
Rhodesias, om samma flod. R:s
ytinnehåll är med 1 132 000 kvkm 2% ggr så stort
som Sveriges. R. är ett platåland, fårat av
djupa floddalar, bildade av Sambesi och
dess bifloder. Klimatet är i dalgångarna
samt på Nord-Rhodesias platåer tropiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
