Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhodesian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5345
Rhodesian Congo Border Concession Limited—Rhus.
5346
men i Syd-Rhodesias högre belägna
områden så tempererat, att även européer här
kunna uthärda kroppsarbete. Savannen är
hela områdets vanl. naturtyp. Endast en
mycket ringa del av R. är uppodlad; de
förnämsta jordbruksprodukterna äro majs
och frukt. Boskapsskötseln befinner sig i
rask utveckling (2% mill. nötkreatur
1930). Rikedomen på mineralier, bl. a.
guld, är betydande. 2 450 000 inv. (1931),
varav omkr. 60 000 européer, de flesta i
Syd-R. Huvudstäder: Salisbury i
Södra R. och Livingstone i Norra R.
Rhodesian Congo Border Concession
Limited [rådi’sion kå’ngå bå’do kånse’sjn
li’mmitid] (eng.). Bet. Rhodesiska
Kongo-gränskoncessionen. Eng. bolag, som äger
värdefulla malmgruvor i norra Rhodesia i
närheten av gränsen mot Kongostaten. R.,
som sedan 1931 även äger Bwana
M’Kubwa-bolagets afrikanska
koppargruvor, är en av världens största
kopparproducenter och står i finansiellt samarbete
med bankirhusen Rothschild och
Morgan.
RhodBola. Växtsläkte (fam.
Crassula’-cece), ofta sammanfört med Sedum. R. har
endast en sv. art, R. ro’sea (R o s e n r o t),
som har gula blommor och tjock,
välluktande rot. Den förekommer i fjällen och i
Bohuslän.
Rho’dium (grek. rho’deos = rosenröd).
Platinametall, närmast släkt med iridium.
R. är den dyraste av alla
platinametallerna. Kem. tecknet är Rh, atomvikten 102,9,
atomnumret 45, smältpunkten omkr. 2 000
och spec. v. 12,6. Salterna äro rosenröda.
Rhodode’ndron. Växtsläkte (fam.
Erica’-ceoe) med c:a 200 arter, huvudsakligen
fjällväxter. De äro buskar el. träd, ofta
vintergröna, med sambladiga, tratt- el.
klockformiga, ofta mycket vackra
blommor. I Sverige finnes endast en sällsynt
art, R. lappo’nicum (Fjällros), men en
mängd asiatiska arter odlas. Undersläktet
Azale’a, med fem ståndare, betraktas ofta
som eget släkte.
Rhodope [rå’dåpe]. Bergskedja i s.
Bulgarien med toppar upp till 2 930 m. ö. h.
Se R i 1 a!
Rhodophy’ceae. Se Rödalger!
Rhodos [rå’dås]. 1. ö i ö. Medelhavet,
utanför Mindre Asiens s. v. kust,
tillsamman med de övriga Tolvöarna
bildande en it. besittning. R: s yta, med 1 460
kvkm ngt större än Ölands, fylles till
största delen av berg, med toppar upp till
1 240 m. Klimat och vegetation äro de
för Medelhavsländerna typiska. Under
forntiden och medeltiden blomstrade på
R. ett rikt kulturliv. 45 000 inv. (1929),
till större delen greker. 2. Huvudstad på
R. 1, med medeltida stadsmur och
bebyggelse.
Rhondda [rå’ndo], Stadsliknande
samhälle i Wales (grevsk. Glamorganshire),
med omfattande kolbrytning. 141 000 inv.
(1931).
Rhöne [rån]. S. ö. Frankrikes stora flod.
R. rinner upp i Schweiz s. v. om S:t
Gotthard, genomflyter Genévesjön, mottager
den stora bifloden Saöne och strömmar
därefter i huvudsakligen sydlig riktning till
Medelhavet, vid mynningen bildande ett
vidsträckt delta (Camargue). Längd: 812
km (varav 670 segelbara); vattenområde:
99 000 kvkm. Det ojämna vattenståndet och
rikedomen på fall göra R. vida mindre
betydande som trafikled än Rhen; däremot
har dess vattenkraft tagits i anspråk för
elektrifiering av stora delar av Frankrike.
Rhönedalen är berömd för sin skönhet och
sina många minnesrika städer (Avignon,
Arles, Nimes m. fl.).
Rhönekanalen el. R h ö n e-R
benkanalen. Annan beteckning för R h e
n-Rhönekanalen.
Rhudi’n, Sixten Fridolf, f. 1895.
Skådespelare och lustspelsförf. (t. ex.
Sympatiska Simon).
Rhus. Växtsläkte (fam. Anacardiabete)
av låga buskar el. träd, av vilka många äro
rika på garvämnen. Av den i
Medelhavsländerna förekommande R. Coria’ria
er-hålles garvämnet s u m a’k, av den
östasiatiska R. semiala’ta japanska el.
kinesiska galläpplen. Ännu viktigare är
dock R. vernici’fera och R. succeda’nea
(Lackträd), av vilkas mjölksaft ja-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
