Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rikskansler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5371
Riksrös—Riksäpple;
5372
Riksrös. Gränsmärke mellan länder.
Riksskattmästare. Under 1500- och
1600-talen i Sverige namn på den av de 5 höga
riksämbetsmännen, som utövade tillsynen
över rikets drätsel och var chef för
Kammaren el. Kammarkollegium. Ämbetet
upphörde 1684.
Riksspråk. Det språk, som inom ett
visst språkområde av de bildade anses vara
korrekt och normgivande. Mots.:
dialekt.
Riksstat. Den översikt över statsverkets
beräknade inkomster och utgifter, som
riksdagen fastställer för nästkommande
stats-hushållningsperiod el. budgetår, vilket
hos oss sedan d. 1 juli 1923 omfattar tiden
1 juli—30 juni.
Riksståthållare. Under den sv.-norska
unionen (till 1873) namn på den
ämbetsman, svensk eller norrman, som under
konungens frånvaro skulle vara den norska
regeringens chef. Ämbetet var tidvis
obesatt.
Riksstäder. I det forna Tyska riket
namn på de städer, som stodo direkt under
kejsarens överhöghet. R. uppstodo under
1200-talet först i Pfalz, upphörde 1803
utom sex. Vid Tyska rikets bildande 1815
fingo fyra av de gamla riksstäderna titeln
»fria r.»
Riksutskottet för de kristnas
nykterhetsrörelse. En år 1920 bildad, numera
statsunderstödd samarbetskommitté med led. fr.
de kristliga samfunden i vårt land och med
uppgift att »påvisa oförenligheten mellan
kristendom och rusdryckshantering». R.
hade intill år 1930 namnet R. f. d. k. f ö
r-budsrörelse.
Riksvapen. Statlig maktsymbol, som
utvecklat sig ur de forntida härskarätternas
vapensköldar. Vårt r. är reglerat genom en
lag av 1908. Lilla r. består av en blå
sköld med tre gyllene kronor och överst en
kgl. krona. På stora r:s blå, fyrdelade
sköld återfinnas diagonalt dels de tre
kronorna, dels folkungavapnets lejon,
placerat över tre vita strömmar (urspr.
bjälkar). Denna del av r. överensstämmer med
Karl Knutssons rikssigill. I mitten
före
kommer en liten tudelad hjärtsköld, vars
vänstra fält innefattar vasavapnet, medan
det högra återger bernadotteska vapnet:
nederst en bro i silver (Ponte Corvos
vapen) och ovantill en gyllene örn (brukad av
Napoleon I:s generaler) samt
Karlavagnens stjärnbild i guld. Som sköldhållare
tjänstgöra två tillbakaseende lejon av guld
med kluvna svansar och röda, utsträckta
STÖRRE RIKSVAPNET.
tungor. Skölden täckes av en kgl. krona,
och kring vapnet hänga Serafimerordens
insignier. Det hela omgives av ett
vapentält under kgl. krona. Stora r. må dock
även brukas utan sköldhållare,
ordensin-signier och vapentält, och insignierna
kunna saknas även beträffande lilla r. Att
bruka r. i någon annan utformning än de
i lagen beskrivna är straffbelagt.
Riksvärnet. Benämning på de
militärstyrkor, som Tyskland enl.
Versaillesfreden 1919 erhöll tillstånd att bibehålla.
Riksämbetsmän. Till r. räknades under
1500- och 1600-taleu riksamiralen,
rikskanslern, riksskattmästaren, drotsen och
marsken (se dessa ord!) och i 1634 års R.
F. ytterligare riksmarskalken,
rikstygmäs-taren (chefen för artilleriet),
riksstallmäs-taren och riksjägmästaren.
Riksäpple. En redan i forntiden
förekommande statlig maktsymbol, best, av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
