Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rila ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5373
Ri’Ia—Rinforzando.
5374
glob, som är omgiven av ett beslag och
upptill försedd med ett kors. Jfr
Regalier!
Ri’Ia el. Rila p 1 a’n i n a. Det
nordvästligaste och högsta partiet av
bergskedjan R h o d o p e, med denna kedjas
högsta fjäll, Muss Alla (2 924 m). På
R: s s. sida ligger R i 1 a-k 1 o s t r e t, ett
av den bulgariska kulturens centra.
Ri’lke, Rainer Maria, f. 1875, d.
1926. Österr. skald, mystiker och
stäm-ningskonstnär, som bl. a. utgivit Das Buch
der Bilder (1902) och Das Stundenbuch
(1906). Litt.: Ellen Key i »Verk och
människor» (1910).
Rim. Ett inom poesien använt
verkniugs-medel, vars grundläggande uppgift är att
markera versens gränser. Det vanligaste
rimmet är slutrim, som består i
fullständig ljudlikhet mellan ord- el. taktslut,
räknat fr. den sista starktoniga stavelsens
vokal. Slutrimmen bruka indelas i: 1)
manliga (enstaviga), t. ex. man — kan;
2) kvinnliga (tvåstaviga), t. ex.
kvinna — finna; 3) löpande (trestaviga), t.
ex. löpande — köpande. Någon gång kunna
ännu längre rimformer förekomma, t. ex.
gryende dag — flyende dag. — Till rimmet
kun na även räknas allitteration och
assonans (se dessa ord!).
Rimbaud [ränbå’], Jean Arthur, f.
1854, d. 1891. Fransk skald, tillhörande de
s. k. dekadenternas krets, som utövat ett
mycket stort inflytande på den senare
franska poesien. Hans arbeten ha utgivits efter
hans död i saml. uppl.: Poésies complétes
(1895, med företal av Verlaine, som R. stod
nära), Oeuvres (1912). Jfr D e k a d e
n-t e r I
RFmbert, d. 888. Ansgars vän och
efterträdare på Hamburg-Bremens
ärkebiskopsstol (865). R. har förf, en värdefull
Ans-garsbiografi, Vita Anska’rii (sv. övers.
Ansgars levnad, 1926).
Rimbo. 1. Socken i Stockholms län
(Sjuhundra härad). 2 056 inv. (1932). 2.
Muni-cipalsamhälle i R. 1. 671 inv. (1932).
Rimfaxe. Namnet betyder »den som har
rimfrost i manen». I nord, mytologi den
178 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
häst, efter vilken Natten färdades över
himlavalvet.
Rimfrost. Utfällning av iskristaller, som
uppkommer i stället för dagg, då
daggpunkten ligger under fryspunkten. R.
avsätter sig helst på vindsidan av
upprätt-stående föremål och brukar bli särskilt
vacker i fjälltrakter.
RFmini. Stad i n. ö. Italien (prov. Forli),
med rika minnesmärken från antiken och
medeltiden. 53 000 inv. (1926).
Rimkrönikor. En samling medeltida
krönikor av okända förf., skrivna på k
nitte 1 v e r s (jfr K r ö n i k a!). De tre
viktigaste äro Gamla krönikan el. E r i k s k
röni k a n, Nya krönikan eh K a r 1 s k
röni k a n samt Sturekrönikorna (se
dessa ord!). Med ett gemensamt namn
kallas dessa Stora rimkrönikan, till
skillnad från L i 11 a r., ett arbete fr.
1400-talets mitt, som låter de sv. konungarna
uppträda och själva berätta sin
levnads-saga. — En fullständig, kritisk uppl. av
de sv. r. har utgivits av G. E. Klemming:
Svenska medeltidens rimkrönikor (3 band,
1865—68). A. Rydfors: Svenska
medeltidens rimkrönikor (2 band, 1925) är en fri
återgivning och sammanfattning.
Ri’mskij-Ko’rsakov [-kof], N i k o 1 a j
Andrejevitj, f. 1844, d. 1908. Rysk
tonsättare och som sådan ledare för den
nyryska skolan. Mest kända äro hans
programmusikaliska verk sådana som Antar,
Sadko, Scheherazade m. fl. samt operorna
Snöflickan (1882), Majnatt (1895). Han har
även skrivit symfonier, kammarmusik m.
m. Led. av Mus. ak.
Rim tursar. Bet. egentl. frostjättar. En
benämning på jättarna i den nord,
mytologien.
Rindön. ö i Stockholms skärgård, strax
ö. om Vaxholm. På ö. Rindön ligger
fästningen Oskar Fredriksborg.
Rinforzando [-fårtsa’ndå] (it. rinforza’re
= förstärka), förk. r f. el. r f z. Musikalisk
term, vilken numera betecknar ett plötsligt
inträdande men kortvarigt, starkt
crescen-do.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
