Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romerska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5407
Romerska siffror—Ro’ndo.
5408
Romerska siffror. Se Siffror!
Romersk-katolska kyrkan. Den älsta och
största kristna kyrkan. Under påvens
ledning utgör den en internationell
organisation, vars medlemmar obetingat måste
underordna sig kyrkans auktoritet (se P
å-ve!). Vägran att lyda anses medföra evig
fördömelse, och r.-k. k. betraktas som den
allena saliggörande. Kyrkans lära är en
av Gud uppenbarad sanning och stöder sig
på bibeln och på den i kyrkan bevarade
traditionen, som ej kan strida mot
Skriften, då båda äro av gudomlig karaktär.
Kyrkan har ock ensamrätt att tolka
Bibeln. Kyrkan betraktas som en gudomlig
frälsningsanstalt, främst på grund av
hennes rätt att förvalta sakramenten.
Särskilt genom botplikten, som ålägger alla
att inför prästen bekänna sina synder för
att av honom genom avlösningen få
syndaförlåtelse meddelad, har r.-k. k. ett starkt
grepp om sina bekännare. Stor roll spelar
tanken, att den kristne genom fromma
verk kan förvärva förtjänst inför Gud.
Munklivet ger den högsta graden av
förtjänst. Läran är fixerad utom i de
gammalkyrkliga bekännelserna bl. a. i
Pro-fe’ssio fi’dei Tridenti’noe 1564
(tridentin-ska trosbekännelsen) och Catechi’smus
Ro-ma’nus 1566 (romerska katekesen).
Latinet är kyrkospråk. Jfr Sakrament!
Litt.: S. von Engeström: Romersk
katolicism (1923).
Romersk rätt. Det rättssystem, som
under forntiden utbildade sig i Rom och som
utövat ett starkt inflytande på nästan
alla moderna juridiska system, direkt el.
indirekt, det senare särskilt genom den
tyska rätten. Den klassiska r. r. tillkom
under Roms kejsartid, särskilt under de
första årh. e. Kr. Omkr. 530 e. Kr.
åstadkom kejsar Justinianus ett sammelverk i
r. r., kallat Co’rpus ju’ris. I denna
lagsamling förekomma s. k. p a n d e’k ter
(rättslärdas uttolkningar), och hela denna
utformning av den r. r. har därav fått
namnet p a n d e’k t r ä 11 e n.
Romerskt bad. Varmluftsbad, först
använt av romarna.
Romfartuna. Socken i Västmanlands län
(Norrbo härad). 1 462 inv. (1932).
Rommehed el. T u n a h e d. övningsplats
för Dalregementet 1796—1908, belägen i
Stora Tuna socken, Kopparbergs län.
Rommele. Socken i Älvsborgs län
(Flund-re härad). 453 inv. (1932).
Romney [rå’mni], George, f. 1734, d.
1802. Eng. porträttmålare. Hans
favoritmodell var lady Hamilton, och han
fastställde den romantiska eng. skönhetstypen.
Rompriset (fransk. Grand prix de
Ro-me). Se Grand Prix!
Romsdalen. En av Norges mest bekanta
och besökta dalgångar, belägen i Möre
fylke.
Romsdalsfjord. Vik av Atlanten
skjutande in mitt i Möre fylke, mell. Norge.
R:s yttre och bredare parti benämnes
Moldefjord.
Romsdalshorn. I toppen hornformat fjäll,
1 555 m högt, stigande tvärbrant upp från
Romsdalens ena sida.
Ro’mulus. Enl. sagan Roms grundläggare
och förste konung.
Roncevaux [rånsvå’] (sp. Roncesvalles).
I de franska sagorna berömd dal i
Pyrenéerna och sp. prov. Navarra, belägen
1 800 m. ö. h. Sagohjälten Roland skall
här ha stupat i kamp mot baskerna.
Rond (fransk, ronde). Bet. rund,
rundvandring; omgång (i boxningsmatch).
Ro’nda. Stad i s. Spanien (prov. Malaga),
med starkt morisk prägel. 30 000 inv.
(1930).
Ronde’ll (fransk, rondelle). Runt
befäst-ningstorn.
Ro’ndo (it.). 1. Medeltida danssång, best,
av solo med körrefräng. 2. En ur det
gamla sjungna rondot framvuxen
instrumental kompositionsform. Den
kännetecknas av ett ständigt återkommande varierat
huvudtema och flera däremot
kontrasterande temata. Det moderna instrumentala r.
har en livlig, ofta nyckfull karaktär och
användes som slutsats i konserter,
sonater och symfonier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
