Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotröta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5431
Rotröta—Rouen.
5432
tyske ingenjören A. Flettner, där seglet
ersatts av en stor roterande vertikal
cylinder. Genom rotationen ändras vindens
tryckriktning, så att fartyget är i stånd
att segla upp i mycket brant riktning
mot vinden, varjämte rullningen
motverkas genom cylinderns gyroskopverkan. I
avseende på manöverduglighet motsvarade
r. ej förväntningarna. Den enda
oceanseglaren enligt detta system (byggd 1923)
gick under vid en storm 1931.
Rotröta. Av flera olika parasitsvampar
förorsakad sjukdom å rotfrukter.
Rots (tysk. Rotz — nässlem) el. s n i p.
Mestadels hos hovdjuren (häst, åsna)
förekommande, kronisk, även för andra djur
och människor smittosam sjukdom. Den
kännetecknas av slem- och varflytning fr.
näsborrarna, hosta och avmagring.
Stundom bildas även bölder å huden (h u
d-rots el. springor m). R. förlöper ofta
som svår blodförgiftning och leder
mestadels till döden. Angripna hästar skola enl.
lag nedslaktas.
Rotstock el. r h i z o’m. Beteckning för
en flerårig, långsträckt, hos de flesta
växter vågrät jordstam, som är försedd med
små, mestadels fjällika lågblad (t. ex. hos
Fraga’ria) el. märken efter blad (t. ex.
hos vitsippa).
Rotten borough [råttn bå’rrå] (eng.)
Se Borough!
Ro’tterdam. Hamnstad i s. v.
Nederländerna (prov. Nord-Holland) vid en
flod-arm (Nieuwe Maas) i Rhens och Maas’
förenade delta. Genom den för oceanångare
tillgängliga sjöfartskanalen Nieuwe
Water-weg har R. sedan 1870-talet blivit det
tyska och franska Rhenlandets största
At-lanthamn. Det är också framför allt
tran-sitohandeln, som ger R. dess betydelse; 60
% av Nederländernas ingående tonnage
mottagas i R:s hamn. Vid Nieuwe
Water-wegs mynning ligger uthamnen H o e k
van Holland. R. blev stad 1327.
582 000 inv. (1931).
Ro’tterdamsche Bankvereeniging N. V.
Holländsk storbank med stora intressen i
olje-, konstsilke- och
glödlampsindustrier-180 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
na samt i Hollands kolonier i Ostindien.
Aktiekapital 50 mill. holl. floriner,
inlåning 278 mill. floriner.
Rotti. En av Små Sundaöarna, belägen
strax s. v. om Timor.
Rottingpalmer (Ca’lamus). Växtsläkte
(fam. Pa’lmce) med lång, smal stam,
klättrande med hjälp av de ombildade
bladnerverna. Hit hör den i tropiska Asien och
Australien inhemska C. Ro’tang, av vilken
erhålles rotting.
Rottne, Norra och Södra. Socknar.
Se S ö r a b y!
Rottnen. 1. Sjö i s. ö. Småland, 34 kvkm
stor och genomfluten av Ronnebyån. 2.
Sjö i mell. Värmland, genomfluten av den
fr. Norge kommande ocb till
Mellan-Fry-ken rinnande Rottnaälven.
Rottneros. Bruksegendom i Värmlands
län (Sunne socken) med stor
trämasse-fabrik. R. är förebilden för »Ekeby» i
Selma Lagerlöfs diktning.
Rottneros bruk, a. b. Bolag i Rottneros
(Värmland) med träsliperi, sågverk och
mek. verkstad därstädes samt sågverk vid
Slottsbron. Verkstaden anlades 1882 och
blev bolag 1916. Aktiekapital 1,78 mill.
kr., årstillverkning 3 mill. kr. (70 000 ton
våt mek. trämassa och 3 000 standard
sågade trävaror).
Rottryffel. Se Scleroderma!
Rottweiler. Se Hund!
Rotu’nda (lat. rotu’ndus — rund).
Rundbyggnad, rund sal.
Ro’tvälska (medelhögtysk. Rotwalsch,
egentl. = tiggarvälska, d. v. s. italienska).
Bet. tjuvspråk, avsiktligt förvrängt el.
rådbråkat språk. Litt.: G. Bergman:
Rot-välska (1931).
Roubaix [robä’]. Industristad i n.
Frankrike (dep. Nord), med sedan gammalt
berömd tillverkning av yllevävnader. 117 000
inv. (1931).
Rouc. Se R u é!
Rouen [roa’n]. Industri- och hamnstad i
n. Frankrike (dep. Seine-Inférieure), Paris’
inre Seine-hamn (jfr Le Havre!),
tillgänglig för havsgående fartyg. R:s bom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
