Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudolf-sjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5447
Rudolf-s j ön—Rui’n.
5448
var en stor gynnare av vetenskap och konst
men religiöst intolerant och sökte
undertrycka protestanterna men måste 1609
bevilja dem trosfrihet i Böhmen. Med tiden
sinnessvag avlägsnades han fr. regeringen
av brodern Mattias.
Rudolf-sjön el. B a s s o-n a r o k.
Avloppslös saltsjö, belägen 400 m. ö. h.
mellan Kenyakolonien, Uganda och
Abessinien, med 8 000 kvkm 1 % gång så stor som
Vänern.
Ru’dra. Vedareligionens föregångare till
Qiva. R., som var den vediska
folkreligionens förgrundsfigur i yngre vedisk tid,
tänktes som en bergens och skogarnas gud
med ett stort följe av demoniska väsen
och har varit föremål för en extatisk
orgiastisk kult.
Rudskoga. Socken i Värmlands län
(Vis-nums härad). 1 315 inv. (1932).
Rue [ry] (fransk.). Bet. gata.
Rué (fransk, roué = rådbråkad). Av
utsvävningar härjad person, vällusting.
Rueda [roe’da], Lo p e de, f. omkr.
1500, d. på 1560-talet. Sp. dramatiker och
skådespelare, skaparen av den sp. folkliga
komedien.
Ruff (holl. roef = tak). Rum på
far-tygsdäck; kajuta på segel- el. motorbåt.
RufPdji. Flod i Tanganjika-territoriet i
Britt. öst-Afrika med källor vid sjön
Nyassas n. ände och ett flertal mynningar
i Indiska havet. Längd: 1 300 km.
Rugby [ra’gbi]. 1. Stad i mell.
England (grevsk. Warwickshire), med
elektro-tekniska fabriker och en av landets mest
ansedda högre skolor (R. school). 25 000
inv. (1926). Jfr Arnold! 2. Ett i R. 1
utbildat bollspel, varvid bollen spelas både
med händer och fötter; r. spelas mellan
15-mannalag och är särsk. populärt i England,
samt, med ngt avvikande regler, i U. S. A.
(»amerikansk fotboll»).
Ruggning. 1. Upprivning av ytan på
vissa ylle- och bomullstyger (flanell) samt
stickade yllevaror medels metallkardor el.
dyl. 2. Se Fjäder!
Ruhe [ru’o], Algot Henrik Leon-
h a r d, f. 1867. Förf, av romaner och
noveller; översättare (bl. a. av Bergsons och
Rathenaus skrifter).
Ruhmkorffs rulle. Ett efter den tyske
mekanikern H. R. Ruhmkorff (fransk.
Ruhmkorff) (f. 1803, d. 1877) givet namn
å induktor.
Ruhr [ror]. Biflod till Rhen med
mynning vid Ruhrort. Längd: 235 km, varav
75 segelbara.
Ruhrockupationen. På grund av
tyskarnas underlåtenhet att fullgöra de
skade-ståndsbetalningar, som genom
Versailles-freden 1919 ålagts dem, läto franska och
belgiska regeringarna i jan. 1923 besätta
Ruhrområdet för att därigenom förvärva
»produktiva panter». Det ekonomiska
utbytet av R. blev till en början ytterst ringa på
grund av det av den tyska befolkningen
organiserade »passiva motståndet», som
emellertid måste uppgivas i sept. s. å.
I samband med Dawesplanens
antagande 1924 beslöts en successiv utrymning
av Ruhrområdet, vilken avslutades i juli
1925.
Ruhrområdet. Ett av Europas förnämsta
stenkols- och industriområden, beläget i
n. v. Tyskland n. om floden Ruhr. Bl.
områdets talrika industricentra märkas
Essen, Dortmund och Bochum. Områdets
förnämsta hamn är Ruhrort.
Ruhrort [ro’rårt]. Stadsdel i Duisburg,
förenad med den egentl. staden genom en
bro över Ruhr. R:s hamn utgör en del av
Duisburgs väldiga hamnområde.
Betydande järn- och stålindustri.
Ruijsdael. Se Ruysdael!
Rui’n (lat. rui’na av ru’ere = störta,
rasa ned). Bet. förfall, undergång;
lämningar efter en byggnad, ödemurar;
konkurs. — R u i n e’r a, ödelägga; utarma.
Rui’n. 1. Waldemar R., f. 1857.
Finl. pedagog och filosof, 1888—1926 prof,
vid Hälsingfors universitet. 2. Ingrid
R., (f. L i g n e 11, gift Tigerstedt), f.
1881. Den förres styvdotter, målarinna,
elev av Zorn. 3. Hans Waldemar R.,
f. 1891. Son till R. 1, psykolog och
konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
