Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rysk-japanska kriget - Ryssby - Ryssgubbe el. rysskål - Ryssja - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5479
Ryssby—Ryssland.
5480
avspärrade Port Arthur, varefter tre jap.
arméer under marskalk Oyamas överbefäl
ryckte mot norr och vid Liau-jang slogo
ryssarna under Kuropatkins befäl. En
annan armé under befäl av generalerna
Ku-roki och Nogi intog Port Arthur (jan.
1905). Sedan Kuropatkin ånyo blivit
slagen vid Mukden (i mars) och den till
undsättning ankomna ryska östersjöflottan
under Rosjdestvenskij blivit tillintetgjord
vid Tsushima av amiral Togo, slöts genom
U. S. A:s förmedling fred i Portsmouth
(New Hampshire) (d. 5 sept.), varvid
Japan erhöll protektoratet över Korea,
Liau-tunghalvön med Port Arthur och
Talien-wan samt hälften av Sachalin, och
Ryssland förpliktade sig att återlämna
Mand-sjuriet till Kina. Kriget gav Japan rangen
av stormakt samt det avgörande
inflytandet i Öst-Asien.
Ryssby. 1. Socken i Kalmar län (Norra
Möre härad). 2 633 inv. (1932). 2. Socken
i Kronobergs län (Sunnerbo härad). 2 436
inv. (1932).
Ryssgubbe el. rysskål. Sv. namn på
Bti’nias orienta’lis.
Ryssja. Ett slags fiskredskap, best, av
en på bågar utspänd, cylindrisk
nätbyggnad med flera rum samt 1—3 nätarmar
för att leda fisken in i r. R. användes
särskilt för insjöfiske och ålfiske vid
havskusterna.
Ryssland (ryska Rossi’a). Med R. menas
numera dels hela det sovjetryska förbundet
(S. S. S. R., se även detta ord!), alltså
hela det forna Ryska riket med undantag
av Finland, Estland, Lettland, Livland,
Li-taven, Polen och Bessarabien, och med en
sammanlagd areal av 21 176 000 kvkm (ngt
mer än dubbla Europa), dels dess
centralstat R. S. F. S. R. (se detta ord!), som
omfattar den allra största delen av förbundet.
I det följande menas, då ej annorlunda
ut-säges, med R. hela S. S. S. R.
Kust. R:s längsta kuststräcka går
utmed n. Ishavet och är under största delen
av året stängd av is. De största vikarna
äro här Vita havet och Obviken, de
viktigaste öarna Novaja Semlja och Ny-Sibi-
riska öarna. Stillahavskusten är även den
otillgänglig, den enda goda hamnen är
Petropavlovsk på Kamtjatka. Den
viktigaste hamnen vid Ochotska havet är
Nikola-jevsk vid Amurs mynning, vid Japanska
havet Vladivostok. Kaspiska havets kust
är låg och svårtillgänglig; de viktigaste
hamnstäderna äro Astrahan, Krasnovodsk
och Baku. Av Svartahavshamnarna är
Se-vastopol den viktigaste. Vid Östersjön äger
R. numera endast en obetydlig sträcka på
båda sidor om Leningrad.
Allmän geografisk och
geologisk byggnad. Större delen av
R. utgöres av ett väldigt lågland, som
sträcker sig fr. v. gränsen ända bort till
Jenisej. Medelhöjden är omkr. 200 m. ö. h.
Vattendelarna äro breda och föga
märkbara; viktigast äro Valdai (351 m. ö. h.)
med Ryska Centralplatån samt höjderna
längs Volgas högra strand. Ett avbrott i
slättlandet bildar Ural (högsta toppen
1 692 m. ö. h.). Berggrunden består av
lagrade paleozoiska och mesozoiska bergarter
och täckes till största delen av glaciala el.
arida lager, i s. Sibirien av avlagringar ur
ett gammalt innanhav. I de centrala
delarna av europ. R. är jorden mycket
humusrik och bördig (»svarta jorden», ryska
tjernozem [-nåsiå’m]. I ö. Sibirien finnas
betydande bergskedjor. Ryska Pamir
stiga till 7 600 m. ö. h. Om berg, floder och
sjöar, se i övrigt Asien och Europa!
Klimatet är i större delen av R. ett
utpräglat fastlandsklimat med stränga
vintrar och heta somrar.
Medeltemperaturen är för resp. jan. och juli i Leningrad
—9,3° och +17,7°, i Odessa «—3,7° och
+22,6° och i Tiflis +0,2° och 4-24,5°.
Somrarna äro naturligtvis vida kortare i n.
Endast s. Krim kan anses ha subtropiskt
klimat. Nederbördsmängden är i mell. R.
ungefär så stor som i ö. Sverige (i
Leningrad 475 mm), men avtager både mot n.,
s. och ö. I större delen av s. R.
(stäppområdet) är den under 200 mm och räcker
ej till för trädvegetation. Större delen av
nederbörden faller under sommaren.
Växtvärld. Hela n. R. utmärkes av
en trädlös, arktisk tundra med stän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
