Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5481
Ryssland.
5482
A.B KARTLITOGRAFEN STHLM.
RYSSLAND. Politisk indelning. I. Egentl.
Ryssland (R. S. F. S. R.). II. Ukrajna. III.
Vit-Ryssland. IV. Transkaukasien. V.
Turkmenistan. A. Armenien. B. Aserbeidsjan.
C. Georgien, a. Basjkir. c. Dagestan. e.
Karelen. f. Kasakrepubliken. h. Krim. i.
Tatarrepubliken. k. Tjuvasjrepubliken. 1.
Vol-gatyska republiken, m. Moldau. n.
Nachitje-van. 1. Mordvinska området. 2.
Adigeevo-Tjerkess. 3. Ingusjetien. 4.
Kabardino-Bal-karskaja. 5. Karatjajevo. 6. Komi
(Syrjä-ner). 7. Votjak. 8. Nord-Ossetien. 9. Mari
(Tjeremisser). 10. Kalmuckområdet. 11.
Tjetjensk. 12. Adsjaristan. 13. Abchasien.
14. Syd-Ossetien. 15. Karakalpaksk.
digt frusen jord. S. därom utbreder sig
ett barrskogsområde (t a i g a) med gran,
tall, lärkträd m. m. Även denna mark är
i n. året om tillfrusen. Därpå vidtager ett
särskilt i europ. R. typiskt ekskogsbälte,
numera till större delen odlat, och s.
därom det vidsträckta stäppområdet, vars n.
gräns går vid 50°-—52° n. br. och som i s.
sträcker sig till Kaspiska havet och de
centralasiatiska bergen. De mera
neder-bördsrika delarna äro numera överallt
uppodlade. Vid Kaspiska havet och
Aral-sjön finnas saltstäpper. S. Krims
växt
värld tillhör Medelhavsområdet. Om Asiat.
R: s växtvärld, se Asien!
Djurvärlden är in. arktisk, och
i skogsbältet finnas fortfarande mängder
av pälsbärande djur (mård, iller, sobel,
björn, varg, hermelin). Stäppens
egendomliga djurvärld är numera till stor del
utrotad.
Befolkningens huvudmassa
utgöres av de till den slaviska folkgruppen
hörande storryssarna. Övriga folkslag
tillhöra dels den slaviska folkgruppen
(vitryssar och ukrajnare),
dels den finsk-ugriska (mordviner,
tjeremisser, kareler, s y
r-j ä n e r), dels slutligen den mongoloida
rasgruppen (tartarer, kalmucker,
kirgiser, basjkirer,
turk-mener, usbeker, jakuter m.
fl.). Därtill komma i n. flera olika
polarfolk och i Kaukasus en mängd
skilda folk (georgier, tjerkesser,
osseter, kabardiner m. fl.).
De till antalet största folkelementen (år
1926) äro storryssarna (74 mill.),
ukraj-narna (7,9 mill.), kirgiserna (4,5 mill.) och
tartarerna (2,8 mill.). De allra flesta
folken ha efter revolutionen erhållit ett slags
självstyrelse, framför allt på kulturellt
område (se vidare Statsskick och politisk
indelning!). I landets politiska och
ekonomiska liv ha judar alltid, och särskilt efter
revolutionen, spelat en stor roll.
Befolkningstätheten växlar mellan 103 inv. per
kvkm (ngt mindre än i Malmöhus län) i
Moskvaområdet och till under 1 inv. per
kvkm å tundran i n. och saltstäpperna och
öknarna i s. ö. Hela folkmängden uppges
1 april 1931 vara 161 006 000.
Näringar. Huvudnäring är så gott
som inom alla delar av R. jordbruket. De
viktigaste odlade växterna äro potatis
(1930: 50 mill. ton), vete (1930: 28 mill.
ton), råg (1930: 25 mill. ton) och havre
(1930. 17 mill. ton). En egendomlighet
för R. är jordbrukets alltmera fortgående
kollektivisering. I nov. 1931 voro 60 °/o
av alla ryska jordbruk kollektiviserade.
Boskapsskötseln är i europ. R.
jämförelsevis obetydlig, men i vissa delar av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
