Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rått-tippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5495
Rått-tippa—Ränta’bel.
5496
flesta platser föregått den bruna råttan.
Utom den ekonomiska skada de göra, äro
båda råttarterna farliga som spridare av
trikiner och pest. Husmusen el.
S k å p r å.t tan (Mus mu’sculus) är ovan
gråbrun, under grå och har en kroppslängd
av omkr. 8 cm. Vita råttor och möss samt
en del andra färgvarieteter el. på annat
sätt egendomliga former (»japanska
dans-möss») hållas ofta i fångenskap.
Skogs-musen (Mus sylva’ticus) lever mer
oberoende av människan i skogar och på
åkrarna; den är något större än husmusen.
En mycket graciös liten mus är
Dvärgmusen (Mus minu’tus), som finnes i
mell. och ö. Europa och blir endast 5 cm.
lång.
Rått-tippa el. råttsvans. Se M y
o-s u r u s!
Rädda barnen. Se Föreningen
Rädda barnen!
Rädisa. Se Raphanus!
Räfsteting, rättarting,
konungs-räfst. Medeltida nordiska ting, på vilka
konungen utövade domsmakt. R. blevo
småningom överdomstolar i förh. till de
folkliga tingen. Vid Svea hovrätts inrättande
1614 avskaffades r. Jfr Reduktion!
Räjo’ng (fransk, rayon). Bet. område.
Räknekammaren, räkningeka
m-m a r e n. En avdelning av den av Gustav
Vasa grundade s. k. kammaren, som
sedermera erhöll benämningen
kammarkollegium. Medan r. hade att
kontrollera fogdarnas räkenskaper, fick den
andra avdelningen, räntekammaren,
ombestyra penningförvaltningen.
Räkneord. Ord, som uttrycka ett
talbegrepp. R. kunna indelas i k a r d i n
a’l-tal el. grundtal (ett, två, tre, fyra
o. s. v.) och ordningstal (första,
andra, tredje o. s. v.). Vissa folk ha ej
särskilda r. för högre antal än fyra, men
redan de gamla indierna hade däremot olika
beteckningar ända upp till 100 000
miljoner. Jfr Talsystem!
Räknesticka. Apparat för multiplikation
och division av högst fyrsiffriga tal, best.
av två mot varandra skjutbara linjaler,
försedda med logaritmiska skalor.
Räkor (Cari’didce). En fam. T i o f o t
a-de kräftdjur med tunt skal och smal,
hoptryckt kropp. De viktigaste arterna
äro Djuphav sräkan el. I
s-havsräkan (Pa’ndalus borea’lis), som
fiskas med trål vid västkusten och genast
kokas, samt den lilla T å n g r ä k a n el.
Strandräkan (Palce’mon squi’lla), som
fångas med håv och även är ätlig. R.
användas också till agn.
Rämen. Socken i Värmlands län
(Färne-bo härad). 2 912 inv. (1932).
Räng. Socken i Malmöhus län (Skytts
härad). 797 inv. (1932).
Rännelanda. Socken i Älvsborgs län (Val
bo härad). 741 inv. (1932).
Ränneslöv. Socken i Hallands län (Höks
härad). 2 428 inv. (1932).
Rännlist. Se Kolonn, bd 7, sp. 3501
—3502!
Ränta (fransk, rente av lat. re’ddere =
avkasta). Det belopp, som erlägges för
rätten att under en viss tid begagna en
penningsumma. Enl. handelsbalken 9 kap.
10 § skall r. betalas med 6 % fr.
förfallo-dagen, i fall viss betalningstid
föreskrivits. Om så ej skett, erlägges endast 5 %
r. fr. den dag, då stämning el. lagsökning
ägt rum. Dessa liksom andra dylika
rättsregler gälla dock blott under
förutsättning, att annan r. icke blivit avtalad. Ä
löpande skuldebrev är gäldenären
icke skyldig att betala r. för längre tid
efter förfallodagen än fr. den dag, då
borgenären fordrat betalning. Vid h a
n-d e 1 s k ö p skall r. erläggas med 6 o/o fr.
den dag, då godset avlämnades, el., om
köparen fördröjde avlämnandet, fr. den dag,
då dröjsmålet inträdde. Jfr Kapital
(-ränta), Ocker!
Ränta. Benämning på inälvorna, blodet,
huvudet och fotterna av ett slaktat
kreatur.
Ränta’bel. Bet. räntebärande,
vinstgivande, lönande. — Räntabilit e’t,
avkastningsförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
