Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rått-tippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5497
Räntefot—Rättegångsbiträde.
5498
Räntefot, räntesats. En räntas
storlek i procent för år. R. anger storleken
av det avdrag, som ett i framtiden
utfallande värde måste vidkännas vid värdering
i nutiden. Men å andra sidan bestämmer
r. även, vad ett nutida värde kommer att
betinga vid en viss tidpunkt i framtiden.
— Med den allmänna r. förstås den
för en viss tid normala el. genomsnittliga
låneräntan. Det vanl. måttet på
densamma är bankdiskontot för
tremånadersväx-lar, d. v. s. räntefoten vid utlåning av
rörligt kapital på tre månader. Kring
bankdiskontot gruppera sig andra räntesatser
alltefter utlåningstidens längd och
låne-säkerhetens beskaffenhet. Jfr Kapital
(-ränt a) !
Räntelån. En beteckning på av staten
upptagna lån, som återbetalas endast
genom erläggande av årliga räntebelopp, icke
genom amortering (avbetalning) av själva
kapitalet.
Ränteräkning. Beräkning av räntan (r)
på ett visst kapital (k) under viss tid (t)
och efter en viss procent (p). Är tiden
angiven i år, blir vid enkel ränteräkning
den ifrågavarande räntan r =————-. Vid
100
sammansatt ränta (»ränta på ränta»),
vilken ej brukar beräknas för mindre tid än
två hela år och endast för helt antal (n)
år, växer kapitalet från k kronor till
k ^1+ iqq)71 För överskjutande bråkdelar
av år räknas enkel r.
Räntetal. Det tal, som vid
ränteberäk-ning erhålles genom att multiplicera
kapitalet med antalet dagar.
Räntmästare. Tjänsteman, som handhar
offentliga kassor. Ex.:
akademiräntmäs-tare.
Räpplinge. Socken i Kalmar län (Slättbo
härad). 729 inv. (1932).
Rätan. Socken i Jämtlands län (Bergs
tingslag). 1 935 inv. (1932).
Rä’tien. Fornrom. prov., ung. motsv. nuv.
Graubunden, Tyrolen och s. Bayern. Jfr
Rät o-r omanska språket!
Rä’tikon. Till de Rätiska Alperna och
därmed till Öst-Alperna hörande
bergskedja på gränsen mellan Vorarlberg och
Schweiz, i Scesaplana stigande till 2 967
m. ö. h.
Rät-lias [-la’jas]. Beteckning för de
delar av juraperioden, till vilka Skånes
sten-kolslager höra.
Räto-romanska språket.
Sammanfattande benämning på flera romanska dialekter,
som talas på ett mindre område på
gränsen mell. Schweiz, Österrike och Italien.
Namnet r. s. har uppkommit efter ett
gammalt, för övrigt okänt folk, r ä t e r n a,
vilka urspr. hade sin hemvist i dessa
trakter (det s. k. R ä t i e n).
Rättarting. Se Räfsteting!
Rättegång, mål, process. Det
juridiskt reglerade förfarande, genom vilket
domstolarna behandla och meddela utslag
rörande tvister och brott. Om utredningen
i r. åligger parterna själva, talar man om
förhandlingsmetoden. Den
tillämpas hos oss i civilprocess (tvistemål),
dock under en processledande verksamhet
fr. domarens sida. I vår brottmålsprocess
däremot tillämpas
undersökningsmetoden, enl. vilken domaren
handhar utredningen. — Fri r., den i lag av
1919 reglerade förmånen för obemedlade
att få sina rättegångskostnader
förskot-terade och eventuellt även slutligt
gäldade av staten. — Jfr Kära, P r
o-cessreformen, Rannsakning, Svarande samt närmast
följande artiklar!
Rättegångsbalken, förk. R. B. Den
avdelning av Sveriges Rikes lag, som
behandlar de allm. domstolarnas
organisation och arbetssätt.
Rättegångsbiträde. Person, som vid
rättegång tillsammans med en part biträder
denne. R. skall vara myndig. Även
kvinna kan tjänstgöra som r. I motsats till
vad fallet är i de flesta andra länder,
fordras hos oss icke att r. avlagt
juridisk examen. Om domstolen finner ett
ombud olämpligt att föra andras talan,
kan den vägra ombudet att uppträda vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
