Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsfördraget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5555
Samhällsfördraget—Sa’molus.
5556
tiva gruppbildningar (de högre djurens,
naturfolkens samhällsliv, den
oorganiserade folkmassans själsliv o. s. v.) sprida ljus
över lagarna för s. I inskränktare mening
talar man om s. i bet. »det allmänna» el.
staten. Jfr Stat!
Samhällsfördraget (lat. pa’ctum
societa’-tis). Se Naturrätt!
Samhällshjälp. Se Föreningen
Samhällshjälp!
Sa’mkhya. Ind. filosofiskt system av
spekulativ karaktär. S., som haft stor
betydelse för ind. åskådning, antager, att det
finnes en mängd eviga själar, som fjättras
i materiens bojor.
Samkönad. Beteckn. för blommor, vilka
hava såväl ståndare som pistiller.
Sa’mland. Den mellan Frisches och
Ku-risches Haff belägna delen av prov.
Ost-preussen i n. ö. Tyskland. Rikedom på
bärnsten.
Samlaren. 1. Tidskrift, utg. 1773—78 av
K. G. Gjörwell. 2. Tidskrift för
litteraturhistorisk forskning, utg. av Sv.
Litteratursällskapet sedan 1880.
Samlingslins. Positiv lins. Se Lins!
Sammantrycklighet. Se Elasticitet!
Sammelsu’rium (lågtysk, sammelsur =
en sur maträtt, lagad av köttrester). Bet.
oredig blandning, virrig framställning
(muntlig el. skriftlig).
Sammet. Vävnad med rakt
uppstående, avskuren, jämförelsevis kort lugg, som
består antingen av uppdragna och
avskurna varptrådar el. av inslagstrådar (m a
n-chestersammet, tvättsammet m. m.). S. tillverkas
huvudsakligen av bomull el. silke.
SamnPter. Namn på de fornit. stammar,
som bebodde de områden i mellersta och
södra Italien, som kallas Samnium. S. äro
kända genom sitt hårdnackade motstånd
mot Rom, som först efter långvariga krig
lyckades underkuva dem. Se Romerska
riket!
Samoa-öarna [sa’måa-]. ögrupp i Stilla
havet n. ö. om Australien, best, av 9 öar
med ett samlat ytinnehåll ngt mindre än
Blekinges, öarnas viktigaste naturalster
äro kopra och kakao. S. äro delade mellan
Nya Zealand (den västligaste, större
delen) och U. S. A. 55 000 inv. (1930), varav
omkr. 2 000 vita. Huvudstad i territoriet
Västra Samoa: A p i a.
Samogi’tien. Fr. medeltiden stammande
namn på den närmast Östersjön belägna
delen av Litaven.
Samoje’der. Polarfolk, som bebo tundran
i n. ö. Ryssland och n. Sibirien mellan flo-
SAMOJEDER. Fotografi.
derna Mesen och Chatanga och tala flera
närbesläktade ural-altaiska språk. De flesta
äro rennomader, en del sydliga stammar
jägare och fiskare. Den urspr. religionen
är schamanism.
Samoje’dhalvön. Se J al mal!
Samoje’dhund. Se Hund!
Sa’molus. Växtsläkte (fam.
Primula’-ceoe), varav ä. valera’ndi (Bunge)
förekommer här och där på östkusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
