Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samhällsfördraget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5557
Sa’mos—Samvetsöm värnpliktig.
5558
Sa’mos. Ö i Grekland, belägen vid
Mindre Asiens v. kust, med 470 kvkm ung. Vs
så stor som Öland. S. är bergigt med
höjder upp till 1 440 m. ö. h. På de bördiga
slätterna omkr. bergen växer ett ända
sedan forntiden berömt vin. Huvudstad:
V a t h y.
Samotra’ke. Till Grekland hörande ö i
n. Egeiska havet, utanför Trakiens kust,
ung. så stor som Stockholms stadsområde.
Betydande fornfynd ha gjorts på S.
Samova’r (rysk.). Bet. självkokare.
Ryskt tekök med eldstad i mitten (en
cylindrisk behållare, som fylles med
glödande kol).
Sampa’n. I Kina och Japan mindre
transportbåt, som framdrives genom
vrick-ning el. med segel.
Sa’mpo. I finsk folkpoesi namn på ett
lyckobringande, märkligt föremål, varom
strider stodo mellan två olika länder.
Samrealskola. Se Realskola!
Samsa’ra (sanskr.). Bet. egentl.
»kretslopp». I ind. religion beteckning för
själavandringen.
Samskola. En särskilt i U. S. A. och
Norden vanlig skolform, där gossar och
flickor gemensamt undervisas.
Samunaer-visningens pedagogiska företräden ha hos
oss förfäktats sedan ett halvt århundrade.
Redan 1876 upprättades av rektor K. E.
Palmgren vår (bortsett från folkskolan)
första s., »Palmgrenska samskolan» i
Stockholm. På platser, där andra högre
skolor saknades, uppstodo privatskolor
(5-el. 6-klassiga), vilka även av ekonomiska
skäl organiserades som s. De erhöllo fr.
o. m. 1897 statsunderstöd, och genom 1904
års läroverksreform förvandlades ett antal
sådana s. till statssamskolor.
övriga dylika s. ha i allm. övergått till
kommunala mellanskolor, då
statsanslag i annat fall ej beviljats. — F o 1
k-skolan har allt från sin uppkomst
varit s. och likaså de viktigaste av dess
överbyggnader, tillkomna under senare tid.
Även många folkhögskolor äro
numera s. — Fr. o. m. höstterminen 1923
ha flickor enl. riksdagsbeslut rätt att söka
inträde vid vissa högre allm.
läroverks gymnasier, och
genom skolreformen av år 1927
till-lämpas samskoleprincipen i stor
utsträckning.
Sa’msö. Till Danmark hörande ö i s. v.
Kattegatt, mellan Själland och Jylland,
med en yta av 114 kvkm och omkr. 7 300
inv. (1931). Sagan om Hjalmars kamp med
Angantyr och hans bröder är förlagd till S.
Sa’muel. Israels siste domare. (1 Sam.
1—25 kap.).
Samuel [sa/mmjual], HerbertLouis,
f. 1870. Eng. politiker, medlem av
As-quiths liberala kabinett 1909—16. 1920
—25 var S. eng. »high commissioner» i
mandatområdet Palestina, varvid han
framgångsrikt verkade för landets
ekonomiska förkovran.
Samuelsböckerna. Två böcker i G. T.,
som skildra Samuels, Sauls och Davids
historia. De torde ha uppkommit under
600-el. 500-talet f. Kr. och utgöra ej ett
enhetligt verk. Särskilt 2 Sam. 9—20 kap.
tillhöra det bästa av G. T:s berättarkonst.
Samuelsson. T. Sixten Henrik S.,
f. 1875. Skolman, rektor vid Uppsala
högre allm. läroverk sedan 1929, skolboksförf.
II. Gunnar S., f. 1885. Botanist,
intendent vid Riksmusei bot. avdeln. sedan
1924 och förf, till en mängd
växtgeografiska och systematiska avhandlingar.
Samu’m (arab, samm = gift). En het,
torr ökenvind, som särskilt under
sommaren blåser i Arabien och Syrien.
Samvetsäktenskap. Samlevnad mellan
en man och en kvinna, såsom om de vore
gifta, utan iakttagande av laga former för
äktenskaps ingående. S. är icke förbjudet
men saknar rättslig giltighet.
Samvetsöm värnpliktig. Värnpliktig,
som på grund av religiös övertygelse el.
jämförlig orsak hyser allvarliga
samvetsbetänkligheter mot vanlig
värnpliktstjänstgöring, må enl. lag av 1925 fullgöra sin
tjänstgöring antingen vid krigsmakten
utan att bära vapen el. ammunition el-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
