Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schleicher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5611
Schleicher—Schliemann.
5612
litteraturhistoriker, och hans studier
omfattade såväl den antika grekiska som den
indiska kulturen. Jfr Nyromantik! 3.
K a r o 1 i n e Dorothea von S., f. M
i-chaelis, f. 1763, d. 1809. Hustru till S.
1, sedermera efter skilsmässa gift med
filosofen Schelling, en begåvad och
litterärt intresserad kvinna, som utövat ett
betydande inflytande på
jenaromanti-kerna.
Schleicher [sjla’j-], Kurt von, f. 1882.
Tysk general och politiker. S.
kommenderades vid krigsutbrottet till stora
högkvarteret som chef för generalkvartermästarens
kansli, organiserade det militära
undantagstillståndet 1923—24 och blev 1929 chef
för riksvärnsministeriets kansli. När
kabinettet von Papen 1932 avlöste B ritnings
ministär, inträdde S. i regeringen som
riks-värnsminister, och övade som sådan stort
inflytande. När ministären i december 1932
avgick, utnämndes S. till rikskansler.
Schleiden [sjla’j-], Matthias Jakob,
f. 1804, d. 1881. Tysk botanist, professor
i Jena, förf, till en mängd viktiga arbeten
i växtanatomi m. m.
Schleiermacher [sjla’j-], Friedrich
Daniel Ernst, f. 1768, d. 1834. Tysk
protestantisk teolog, professor i Halle 1804,
i Berlin 1810. 8.,
som i sin ungdom
rönt inflytande av
herrnhutismen,
senare av
romantiken, verkade både
religiöst och
teologiskt förnyande.
Religionen är för S. en
känsla av
fullkomligt beroende gent
emot Gud. Hans
teologiska
huvudarbete är Der christ-
liche (flaube (1821—22, 2 band; Den
kristna tron, sv. övers. 1842—44, 2 band). Han
vill där karakterisera det kristna troslivet
som en föreliggande verklighet och
framhäver gent emot rationalismen Kristi
betydelse. Han var även en högt skattad
predikant och en dugande kyrkomän.
F. SCHLEIERMACHER.
Litografi.
Schle’sien. 1. Tidigare prov, i s. ö.
Preussen, 1919 delad i prov. Nieder
schle-s i e n och Oberschlesien. Den
förra prov, tillhör alltjämt odelad Preussen.
Av Oberschlesien har däremot omkr.
hälften, räknat efter folkmängd, överförts till
andra stater, därav en mindre del, H u
11-s c h i n, till Tjeckoslovakien och en
större del, S z a s k, till Polen. 2. Tidigare
hertigdöme inom österr.-ung. monarkien,
nu delat mellan Polen och Tjedkoslovakien.
Schlesiska skolan, den första och
andra. Två diktarskolor i Tyskland,
vilkas främsta målsmän voro av schlesisk
härkomst. Den första var en typisk
renässansskola med språkets och versens
renhet och ans på sitt program;
huvudman var Martin Opitz. Den andra
ägde i sin förkärlek för det svulstiga och
känslosamma en barockartad prägel; hit
höra Gryphius, Hofmann von
Hofmannswaldau, L o h e
n-s t e i n m. fl.
Schle’swig. Stad i Tyskland i n. v.
Preussen (prov. Schleswig-Holstein). 19 000
inv. (1930). S. är en mycket gammal stad
(se H e d e b y!).
Schle’swig-Holstein. Provins i n. v.
Tyskland.
Schlick, Moritz, f. 1882. österr.
kun-skapsteoretiker, prof, i Wien, den främste
representanten för en antimetafysiskt och
begreppskritiskt inställd, modern filosofisk
riktning (»Wienrealismen»), med stark
anslutning till naturvetenskapliga tänkesätt
och i mycket erinrande om
Hägerströms s. k. Uppsalafilosofi.
Schliemann [sjli’man], Heinrich, f.
1822, d. 1890. Tysk arkeolog. S. ägnade
sig åt grek, fornforskning och lyckades
genom omfattande utgrävningar (1870—90)
vid Hissarlik i Mindre Asien fastslå
platsen för den homeriska tidens Tro ja.
Dessa jämte hans samtidiga utgrävningar vid
Mykenai (1876—77) och Tiryns (1884—85)
i Grekland voro epokgörande för
kännedomen om de förhistoriska kulturerna i
Grekland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
