Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schücking ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5629
Schu’cking—ScillyÖarna.
5630
historia (6 band, 1919—1926), Vår förste
författare (1916), En äventyrare (om Lars
Wiwallius, 1918), Rom, en vandring genom
seklerna (1912—1914). Utmärkande för S.
som forskare och förf, är en sällsynt
omfattande beläsenhet och lärdom, historiskt
sinne och helhetssyn, rik fantasi och en
levande stil. Mot en fylligt tecknad
bakgrund av kulturförhållanden, andlig och
social miljö låter han gärna de litterära
personligheterna framträda. Preses i Vitt.,
hist. och ant. ak., led. av Sv. ak. och Vet. ak.,
hedersled, av Konst, ak. och flera
utländska lärda samfund.
Schu’cking, Walter, f. 1875. Tysk
fredsvän och folkrättslärd, 1906—21
professor i Marburg och sedan 1921 i Berlin.
Han tillhörde 1919 de tyska
Versaillesun-derhandlarna.
Schiitz, Heinrich (Henricus S
a-gittarius), f. 1585, d. 1672. Tysk
tonsättare, den störste före Bach. S. har
särskilt inlagt stora förtjänster inom den
andliga musiken. Genom operan Dafne (1627)
blev han det tyska musikdramats skapare.
Schäfer. Se Hund!
Schä’ferhatt (tysk. Schäfer = herde).
Halmhatt med stort, framtill ngt nedvikt
brätte, som blev dammod under senare
delen av 1700-talet, då man svärmade för
herdeliv, och som vid mitten av 1800-talet
åter kom i bruk.
Schäs (fransk, chaise = stol).
En-sitsigt tvåhjuligt åkdon; senare
benämning på mindre, fyrhjuliga fordon.
Schäslo’ng (fransk, chaise longue =
långstol). Vilsoffa med karm vid ena
ändan.
Schö’nbein [-bajn], Christian
Friedrich, f. 1799, d. 1868. Tysk
kemist, som utfört viktiga undersökningar,
bl. a. över oxidationsprocesserna, samt
upptäckt ozon m. m.
Schönberg. Sv. adlig ätt fr. 1683. A
n-d e r s S., f. 1737, d. 1811.
Historieskrivare, rikshistoriograf och riksheraldiker.
S. utgav en mängd historiska skrifter,
bland vilka främsta rummet intages av
Historiska bref om
det svenska
regeringssättet i äldre
och nyare tider
(1777—78, en forts,
utkom 1849—51).
Schö’nberg, A
r-n o 1 d, f. 1874.
österr. tonsättare
och den
modernistiska musikens
huvudrepresentant i
Tyskland. S. utgick
i sin kompositionsstil urspr. från R.
Wag-ners men har i sin strävan att lösgöra sig
fr. detta beroende slutligen blivit
upphovsman till den a t o n a 1 a musiken. Bl. hans
verk må nämnas: Gurrelieder (körverk,
slutgiltigt fullbordat 1912, Sthlm 1925),
Pelleas och Melisande (orkesterdikt),
Er-wartung, Die gluckliche Hand och cykeln
Pierrot lunaire (melodramer), en
kammarsymfoni, stråkkvartetter, sånger och
pianoverk. 1911 utgav S. en harmonilära, vari
han teoretiskt söker klarlägga sin
musikaliska ställning. I Wien grundades 1918 en
S.-förening.
Schönbru’nn. F. d. kejserligt lustslott i
Österrike, i s. v. utkanten av Wien.
Schö’neberg. Stadsdel i Berlin.
Schöngeist [sjö’ngajst] (tysk.). Bet.
»skönande», vitterhetsälskare.
Schö’nherr, Karl, f. 1869. österr. förf.,
känd för sin hembygdsdiktning (bl. a. Aus
meinem Merkbuch, 1911, Ur min
anteckningsbok, 1912) och för en del
naturalistiska skådespel (Der Weibsteufel, 1915,
Kvinnodjävulen, uppf. i Sthlm 1916).
Scialoja [sjalå’ja], Vittorio, f. 1856.
It. politiker, utrikesminister 1919—20,
sedermera anlitad i utrikesfrågor av den
fascistiska regeringen.
Sci’lla. Växtsläkte (fam. Lilia^ece), med
ett 80-tal arter i Gamla världens
tempererade trakter. Flera arter odlas som
tidiga vårväxter, t. ex. S. ve’rna och S.
sibi’-rica (Blåstjärnor).
Scillyöarna [siTli-]. Britt, ögrupp s. v.
om Cornwall, best, av 40 granitöar med en
A. SCHÖNBERG.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
