Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schücking ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5631
Sci’pio—Seott.
5632
sammanlagd yta av 16 kvkm. S. ha ett milt
klimat, och huvudnäringar äro
grönsaksodling (primörer för Londonmarknaden),
fiske och fårskötsel.
Sci’pio. Rom. fältherrar. 1. P u’b 1 i u s
C o r n e’l i u s S. A f r i c a’n u s d. ä.,
f. omkr. 235, d. 183 f. Kr. S., som genom
underkuvandet av Spanien (206) visat sin
fältherreduglighet, valdes 205 till konsul
och befälhavare för fälttåget mot Kartago,
varefter han övergick till Afrika och slog
Hannibal vid Zama (202). 2. Publius
Cornelius S. 2E m i 1 i a’n u s A
f-r i c a n u s d. y., f. 185, d. 129 f. Kr.
Adoptivson till den förres son. Vald till
konsul och befälhavare för slutförandet av
det tredje puniska kriget (147) intog S.
och förstörde Kartago 146. Han valdes
ånyo till konsul 134 och erövrade året
därpå Numantia men blev senare mördad,
troligen på anstiftan av Gracchus, vars
reformförslag han motarbetat.
Scirpus [sji’rr- el. ski’rr-]. Växtsläkte
(fam. Cypera’cece) med flera hundra, oftast
på fuktiga ställen växande arter. Av de
omkr. 20 sv. arterna äro S. lacu’stris (K o
1-v a s s, Sä v), S. mari’timus (Havs sä v)
och 8. palu’stris (K n a p p s ä v) de
vanligaste.
Scitami’neae. Växtserie (ordning) bland
monokotyledonerna, omfattande 5 tropiska
familjer, av vilka Musa’cece och
Zingi-bera’cece äro de viktigaste.
Sclera’nthus. Växtsläkte (fam.
Caryo-phylla’cece) av små örter med motsatta,
syllika blad. Två sv. arter, S. a’nnuus
(Tandknavel) och S. pere’nnis (V i
t-knavel), båda allmänna.
Sclerode’rnia. Ett släkte Svampar
med en i s. Sverige ganska vanlig, giftig
art, S. vulga’re (Rottryffel), som i
början är underjordisk och kan förväxlas
med tryffel. Den är utanpå vit, invändigt
svart med vit marmorering.
Scleroti’nia. Ett släkte Svampar, av
vilka många äro parasitiska och förorsaka
farliga växtsjukdomar, t. ex. S.
Libertia’-na, som framkallar rotfruktsröta,
och S. Fuckelia’na, som framkadar
stjälkmögel å rovor, ärter m. fl. Se
även Fruktmögel!
Scolope’ndrium. Ormbunkssläkte (fam.
Polypodia’ceoe) med enkla, jämnbreda,
lä-derartade, övervintrande blad. S. vulga’re
(Hjorttunga) förekommer sällsynt på
ett par ställen i s. Sverige.
Scopo’lia. Växtsläkte (fam. Solana’cece),
nära släkt med bolmörten (Hyoscy’amus);
en art förekommer i Mellan-Europa. Jfr
H y o s c i n!
Scoresby sund [skå’sbi —]. Betydande
fjord på Grönlands ö. kust.
Scorodosma. Se Ferula!
Scorzone’ra. Växtsläkte (fam.
Compo’si-tce). Hit hör den ofta odlade 8. hispa’nica
(Seorzonerarötter,
»sockerrötter», jfr Sium!) samt den i s. Sverige
vanliga S. hu’milis (K o r n f i b b 1 a).
Scoti’ster. Se Duns Scotus!
Scotland Yard [— jad] (eng.). Bet.
»Skottlandsgården», centralpolisens
tjän-stebyggnad i London.
Scott [skått]. I. Walter S., f. 1771, d.
1832. Skotsk skald o. romanförf., den mod.
historiska romanens skapare. S. utgav 1805
sitt första arbete, den poetiska berättelsen
The lay of the last minstrel (sv. övers.
Den siste härdens sång, 1872), vilken rönte
en enastående framgång och följdes av
flera nya »lays»; The Lady of the Lake (1810;
sv. övers. Sjöfröken, 1857), en romantisk
skildring fr. de krigiska skotska
högländerna, betecknar höjdpunkten av hans
versdiktning. Sitt egentl. område fann han
sedan i
prosaromanen, på vars
utveckling han övat
stort inflytande.
Hans första
historiska roman,
Wa-verley (1814),
följdes av ett stort
antal betydande
arbeten, bl. vilka må
nämnas The
Anti-quary (1816; sv.
övers. Fornforska-
WALTER SCOTT.
Målning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
