Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjörosor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574"
Sjötofta—Skadeståndsfrågan.
5748
spolas av vatten. Särskilt Sverige och
Norge ha hävdat el. yrkat på en
territorialgräns vid 4 sjömil. Hela frågan är
nu upptagen till utredning av N. F. Under
fred har territorialgränsen betydelse som
tull- och fiskegräns, vid krig mellan
främmande makter även som neutralitetsgräns.
Sjötofta. Socken i Älvsborgs län (Kinds
härad). 783 inv. (1932).
Sjötunga. Se Flundror,
Tungsläktet!
Sjövall, Per Gustaf Einar, f. 1879.
Professor i patologisk anatomi och
rättsmedicin i Lund sedan 1914. Han har
utgivit ett stort antal vetenskapliga arbeten
inom sitt specialfack ävensom ett antal
populärvetenskapliga skrifter i
alkoholfrågan och inom ärftlighetsforskningen.
Sjöåklagare. En till Kommerskollegium
hörande tjänsteman, som har till uppgift
att övervaka säkerheten till sjöss samt
utföra åtal vid brott mot föreskrifterna
därom.
Skabb (lat. sca’bies av sca/bere = riva).
Av skabbdjuret orsakad hudsjukdom,
som smittar genom direkt överföring.
Skabbdjuret gräver sig gångar i överhuden
och avlagrar däri ägg och exkrementer.
Omk ring dessa gångar uppstår en retning
genom äggen och
exkrementavlagring-arna, förenad med stark klåda, vilken kan
medföra hudlöshet och eksem. Behandlingen
består i ingnidning av huden med
hudav-skalande salvor, t. ex. skabbsalva.
Skabbdjur (Sarcopte’ridce). En fam. små
K v a 1 s t e r med rund el. oval kropp och
korta ben med klor och häftskivor. Honan
av Sarco’ptes scabie’i borrar gångar i
överhuden (skabb). Hos husdjuren
förekomma flera olika slag av s.
Skabersjö. 1. Socken i Malmöhus län
(Bara härad). 784 inv. (1932). 2. Gods i
S. 1, fideikommiss inom ätten Thott, med
huvudbyggnad fr. 1700-talet.
Skabrö’s (fransk, scabreux av senlat.
scabro’sus = skrovlig, skabbig). Bet.
oanständig, slipprig.
Ska’de. I nord, mytologi en gudinna,
dotter till en av asarna dödad jätte. Hon
var gift med Njord, enl. en annan uppgift
med Oden.
Skadeförsäkring. Se Försäkring!
Skadeersättning. S. i obligatoriska, d. v.
s. på avtal grundade förhållanden har sin
orsak i att avtalet el. annan rättshandling
ej blivit behörigen fullgjort. I
utomobliga-toriska förh. grundar sig s. icke på något
tidigare rättsförhållande mellan parterna
utan därpå att den ene genom någon
handling (ev. underlåtenhet) tillfogat den andre
viss skada och att handlingen ifråga kan
tillräknas den förre. I regel gäller, att den
handlande måste ha varit vållande, d. v. s.
brustit i tillbörlig aktsamhet. S. kan
således ofta ej utdömas, när skadan
tillkommit av våda. Den moderna lagstiftningen
visar emellertid tendens att frångå denna
grundsats. Våra lagar om skada i samband
med järnvägsdrift, automobiltrafik och
elektriska anläggningar föreskriva
stundom s. även för fall, då den handlande ej
kan göras kriminellt ansvarig för
handlingen.
Skadeståndsfrågan. I
Versailles-fördraget fastslogs Tysklands
moraliska ansvar för alla skador, som under
världskriget tillfogades de allierade
nationerna, men inga skadeståndssiffror
fastställdes. Dessa skulle utarbetas av en
speciell skadeståndskommission, som arbetade
under kontroll av de allierades högsta råd.
Redan genom Luxemburgprotokollet i dec.
1918 åtog sig Tyskland att leverera kol
och koks till järnindustrien i
Elsass-Lothringen, och kolleveransernas storlek
reglerades sedermera genom beslut av
ska-deståndskommissionen. På konferenser i
San Remo, Boulogne, Spa och Bryssel
diskuterades skadeståndsplanens detaljer, och
genom den s. k. Parisresolutionen 1921
fastställdes ett betalningsschema med 42
annuiteter, de elva första stigande från 2
till 5 miljarder guldmark och de följande
31 uppgående till 6 miljarder guldmark
vardera. I april 1921 framlade
skade-ståndskommissionen sin beräkning, enligt
vilken Tysklands skadeståndsskyldighet
skulle uppgå till 132 miljarder guldmark
och framlade förslag rörande utfärdande
av obligationer å skadeståndsskulden. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
