Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skepthammar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5775
Skiljemynt—Skivlingar.
5776
ternationell domstol, som likaledes är
förlagd till Haag. Jfr Nationernas
Förbund!
Skiljemynt. Se Mynt!
Skiljetecken. Skrivtecken, som användas
dels för att utmärka det logiska
förhållandet mellan olika delar av en mening, dels
för att underlätta uppläsning (riktig
»frasering»). Vår nuv. interpunktion har anor
fr. antiken, men först i slutet av
1400-talet fastställde venetianska boktryckare
de regler för s:s användning, som sedan
varit grundläggande.
Skilling. Sv. kopparmynt under tiden
1776—1855. 1 riksdaler delades i 48 s. 1
s. var således värd omkr. 2 öre. —
Köpeskilling, köpesumma. — »T o 1 v s k i
1-1 i n g», tjugufemöring.
Skillingaryd. Municipalsamhälle i
Jönköpings län (Tofteryds socken). 1 433 inv.
(1932).
Skillinge. Municipalsamhälle i
Kristianstads län (Ö. Hoby socken). 847 inv. (1932).
Skillingmark. Socken i Värmlands län
(Nordmarks härad). 1 186 inv. (1932).
Skillingtryck. Benämning på billiga och
tarvliga folkupplagor av sagor, legender,
spökhistorier, visor
m. m., vanl. utan
tryckår (»tryckta i
år»).
Ski’londz [-ånts],
A delaide A
n-drejeva von, f.
1880. Framstående
rysk
koloratursångerska (sopran),
sedan 1915 bosatt i
Sverige samt åren
1916—20 anställd
vid Kgl. teatern.
Led. av Mus. ak.
Skilsmässa. Se
Äktenskapsskillnad!
Skimmel. Se Häst!
Skinberga. Se Skönberga!
Ski’nfaxe. Bet. »som har skinande man».
I nord, mytologi den häst, på vilken
Dagen rider över himlavalvet.
Skink. Se Ormödlor!
Skinketåget. Se Korvtåget!
Skinnarbaggar (Si’lphidce). En fam.
Skalbaggar, bl. a. omfattande A
s-baggarna. Larverna av de flesta av
dessa leva av döda djur. Eu av de
vanligaste arterna är Dödgrävaren.
Skinnbaggar (Hetero’ptera). En
underordning av ordn. Halvvingar bland
insekterna. Under vila ligga vingarna
hopslagna över varandra; framvingarna äro
läderartade i främre delen men hinnaktiga
i den bakre.
Skinnskatteberg.’ 1. Härad i
Västmanlands län. 2. Socken i S. 1. 4 117 inv.
(1932).
Skio’ptikon (grek, skia’ = skugga och
optiko’s = ljus). Projektionsapparat, där
man med hjälp av ett linssystem
framkallar på en skärm en reell förstorad bild av
en fotografi el. teckning. Namnet
användes särsk. när den sistnämnda utförts på
glas och vid projektionen genomlyses
(dia-skop). Ljuskällan i s. är vanl. elektrisk
båglampa, Nernstlampa el. en glödlampa
med starkt, koncentrerat ljus. Jfr B
allo p t i k o n!
Skirö. Socken i Jönköpings län (östra
härad). 712 inv. (1932).
Skiss [skiss] (it. schizzo, fransk, esquisse,
eng. sketch). Flyktigt utkast (till
teckning, målning el. bildhuggeriarbete o.
dyl.); liten (snabbt nedkastad) berättelse.
— Skiss e’r a, göra utkast.
Skivarp. Socken i Malmöhus län
(Vem-menhögs härad). 1 997 inv. (1932).
Skive [ski’-]. Stad i Danmark i mell.
Jylland (Viborg amt), medelpunkt i en
förmögen jordbruksbygd. 9 644 inv. (1930).
Skivlingar el. Skivsvampar
(Agari-ca’cece). En grupp Hattsvampar,
kännetecknad av att sporerna utvecklas på
radiära, lodräta skivor på hattens
undersida. De viktigaste släktena äro Aga’ricus,
Ru’ssula (se K remi or!) och Lacta’rius
(se Riskor!).
ANDREJEVA
SKI-LONDZ. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
