Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skivmaneter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5777
Skivmaneter—Skogman.
5778
Skivmaneter. Se Maneter!
Skivsnäckor (Plano’riis). Ett släkte
Lungsnäckor med alla
skalvindlingarna i samma plan. Ett 20-tal sv.
arter finnas.
Skivsvampar. Se Skivlingar!
Skjelskör. Se Skelskör!
Skjoldungarna. Se Sköldungarna!
Skjutmask. Se Slaktmask!
Skjutsanstalt. S. för resandes befordran
skall enl. 1911 års stadga om skjuts
väsendet finnas för varje ort, där behovet
sådant kräver, och dylik anstalt kan
uppehållas. Om inrättande, förändring el.
indragning av s. bestämmer K. B. — S. äro
av två slag: gästgiveri och
skjutsstation. Vid skjutsstation
tillhanda-hålles skjutsning, gäst- och stallrum samt
vagnbod och hästfoder. Vid gästgiveri
skola resande dessutom kunna erhålla
för-plägning och härbärge. Föreståndarna
benämnas i skjutsstadgan
stationsföre-ståndare resp, gästgivare.
Skjöldebrand. Sv. adlig ätt (urspr.
Brander) fr. 1767, en gren friherrlig 1814
och grevlig 1819. Anders Fredrik S.,
f. 1757, d. 1834. Krigare och förf.,
statsråd 1815—28. S. deltog i sv.-ryska kriget
1788—90 och i 1809 års händelser samt i
1813 års fälttåg mot Napoleon som
befälhavare för sv. kavalleriet. S. skrev bl. a.
memoarer, utgivna av H. Schuck 1903—04,
5 delar.
Sklerenky’m (grek, sklero’s = hård och
e’nkyma = ingjutning). Stödjevävnad hos
växterna, best, av celler med förtjockade
väggar.
Sklerome’ter (grek. sklero’s = hård och
me’tron = mått). Instrument för
bestämning av hårdhetsgraden hos mineral el.
dyl.
Sko. Se Skokloster!
Skodaverken [skå’da-]. Stålkoncern i
Pilsen, Tjeckoslovakien, en av Europas
ledande leverantörer av krigsmateriel, vars
tunga artilleri, framför allt 30 cm
mör-sare, vann åtskilliga framgångar under
världskriget. S. står nu under fransk
kon
troll (Schneider & C:i e, C r e u z o t).
S:s tillgångar uppgingo 1930 till ett värde
av c:a 360 mill. sv. kr. S. framställer även
flygplan, bilar, traktorer, lokomotorer
samt maskiner för socker-, sprit-,
bryggeri- och andra industrier.
Skodsborg [skå’dsbårg]. Badort i
Danmark (Köpenhamns amt) vid Själlands
Öresundskust, med ett mycket besökt
sanatorium.
Skog. 1. Socken i Gävleborgs län (Ala
tingslag). 3 858 inv. (1932). S. omfattar
Lingbo och Skogs församlingar, av vilka
den senare har 2 769 inv. (1932). 2.
Socken i Väster norrlands län (Ångermanlands
s. domsagas tingslag). 970 inv. (1932).
Skogaholm. Herrgård och bruk i Närke
(Svennevads socken, med underlydande
marker även i tre grannsocknar). Den
gamla herrgårdsbyggnaden (fr. omkr. 1685)
flyttades 1931 till Skansen i Sthlm.
SKOGAHOLM.
Fotografi.
Skogekär Bärgbo. Författarnamn,
använt om en okänd svensk 1600-talsförf.,
vars produktion omfattar en stor litterär
programdikt, Thet swenska språketz
kla-gemål (utg. 1658, sannolikt skriven 1632),
samt två diktsamlingar, Wenerid (1680),
som består av 101 sonetter, och Fyratijo
små wijsor (1682), båda troligen skrivna
under 1630-talet. S. B. har tidigare
antagits vara G. Rosenhane, vilket dock enl.
nyare forskningar av kronologiska skäl
anses uteslutet. Möjligen är S. B. i stället
identisk med S. Rosenhane (jfr
Rosenhan e!).
Skogman. Sv. adlig ätt, adlad 1826,
friherrlig 1854. 1. Carl David S., f. 1786,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
