Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5781
Skogvardsstyrelse—Skolplikt.
5782
verkaren el. användaren av virket och.
fördelas mellan skogsvårdsstyrelserna i riket.
Skogsvårdsstyrelse. En för varje
landstingsområde tillsatt styrelse, som skall
övervaka efterlevnaden av skogsvårdslagen
samt förvalta de till skogsvårdskassan
inflytande medlen. En av led. utses av Kgl.
Maj:t, en av landstinget och en av
hushållningssällskapet. — Skogsvård
s-styrelsernas förbund
omfattar samtliga s. i riket och har till uppgift
att främja deras gemensamma intressen.
Skogsödla. Se ödlor!
Skokloster. 1. Socken i Uppsala län
(Håbo härad). 424 inv. (1932). 2. S. el.
Sko. Gods i S. 1, fideikommiss inom ätten
von Essen. Namnet återgår på ett
nunnekloster, Sko el. Skogkloster, efter
vilket kyrkan ännu kvarstår. Den är en
Mariakyrkan i Sigtuna närstående
tegelbasilika och användes nu till sockenkyrka.
Slottet, uppfört 1654—79 av K. G.
Wran-gel med biträde av J. De la Vallée och
Nicod. Tessin d. ä., utgöres av fyra längor,
som omsluta en borggård och har i hörnen
åttkantiga torn. Med sin väl bevarade
inredning i pompös barock utgör det vårt
främsta ex. på ett herresäte fr.
stormaktstiden och inrymmer oerhört rika
samlingar av konstsaker, vapen och böcker. Se bild
å föregående sida!
Skola och samhälle. Tidskrift för
uppfostran och undervisning, utg. i Sthlm
sedan 1920.
Skolasti’k (grek. skolastiko’s =
skollärare). Benämning på medeltidens
för-ståndsmässiga filosofi, som med hjälp av
främst Aristoteles teoretiska filosofi sökte
bevisa de kristna trossatsernas sanning.
S. var ett vapen i den kat. kyrkans hand,
genom vilket de kristna dogmerna sattes
i ett logiskt, förståndsbetonat system. Den
behärskade i väsentlig grad de medeltida
universitetens teologiska och filosofiska
undervisning, och dess logiska
systematisering, slutlednings- och bevisningskonst
ha fortlevat in i nyare tiden. Dess mots.
var den medeltida mystiken, som betonade
religionens av förståndet ofattbara sidor.
Bl. skolastikens målsmän märkas A n-
selm av Canterbury, Abailard,
Tomas ab A q u i n o m. fl. —
Skola’-s t i k e r, anhängare av s. — S k o 1
a’s-t i s k, utmärkande sig för,
sammanhängande med s.
Skoldistrikt. Område med gemensamt
folkskoleväsen, vilket övervakas av ett
skolråd. Enl. lag av år 1930 skall dock
i kommun, som sammanfaller med s. och
som har kommunal- el. stadsfullmäktige,
folk- och fortsättningsskolväsendet handhas
av en folkskolstyrelse.
Skoldrama. Ett slags drama för
pedagogiskt ändamål, avsett att uppföras av
skolgossar i latinskolorna (under 15- och
1600-talen). För att öva lärjungarna i lat.
samtalsspråk lät man dem urspr. inöva
antika dramer, särsk. Terentius’
komedier, men allteftersom denna sed utbredde
sig, uppstod behov av en rikhaltigare
repertoar, och en massa på latin skrivna
efterbildningar skapades. För
jesuitskolornas behov skrevos allvarligare dramer
med kristligt, ofta bibliskt innehåll. Även
i Sverige förekommo s., icke blott på
latin utan även på sv.; de kvarlevde längst
vid Tyska skolan i Stockholm.
Skolfartyg el. s k o 1 s k e p p.
Benämning på fartyg, som huvudsakligen
användes för utbildning av sjömän (befäl el.
manskap) .
Skolfilm. Film avsedd för
undervisningen i skolor. 1927 grundades Förbundet
Svensk Upplysningsfilm, en
organisation speciellt för arbetet med filmen
i undervisningens tjänst.
Sko’lier (grek. sko’lia av skolio’s —
krokig). Ett slags bordsvisor hos grekerna
under antiken, vanl. improvisationer, som
sjöngos av den ene bordsgästen efter den
andre.
Skolio’s (grek.). Bet. krökning. Se
Ryggradskrökning!
Skolplikt. Den obligatoriska
skolgångs-skyldighet, som åligger barn fr. o. m. det
kalenderår, under vilket det fyller 7, t. o.
m. det, under vilket det fyller 14 år. S.
infördes genom 1842 års folkskolestadga.
Numera äro även fortsättningsskolorna
obligatoriska med s. intill fyllda 18 år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
