Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolreformen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5783
Skolreformen—Skolstyrelse.
5784
Skolreformen. Beteckning för den
genomgripande omgestaltning av vårt
skolväsen, som beslutades av 1927 års riksdag
och trädde i kraft genom 1928 års
läroverksstadga. S. förverkligar
enhets-skolans princip. Den förut 6-klassiga
realskolan blir 4- el. 5-klassig, med anslutning
till folkskolans sjätte (vanl. sista),
respektive fjärde klass. De flesta av de högre
allm. läroverken få båda dessa
anslutningsmöjligheter, de flesta realskolorna (som ej
ha parallellavdelningar) blott den
4-klas-siga. Ett stort antal kommunala
mellan-skolor förstatligas och bli 4-klassiga
sam-realskolor. Inträdessökande med betyg från
folkskolas anknytningsklass prövas endast
i modersmål och räkning.
Undervisningsämnena bli i stort sett desamma som förut.
För realskolan stadgas emellertid, att
lärjunge i skolans två högsta klasser kan
frikallas från undervisningen i ett av
ämnena tyska, engelska och matematik.
Gymnasiet blir 3- el. 4-årigt, med anslutning
till sista, respektive näst sista
realskole-klassen. Det har som förut latin- och
real-linje. Fr. o. m. näst sista läsåret äro
endast fem ämnen »fasta» (kristendom,
modersmål, historia och ett levande språk
samt latin på latin- och matematik på
re-allinjen), men lärjunge skall utom dessa
tillvälja ytterligare tre ämnen. I något
ämne skall lärjunge bedriva »enskilt
arbete», d. v. s. efter anvisningar av lärare
på egen hand fördjupa sina studier. För
särskilt studiebegåvade lärjungar kan f r i
flyttning tillämpas. För övergång från
realskola till gymnasium stadgas den
viktiga förändringen, att intagning i
gymnasium sker helt efter betyg, utan företräde
för läroverkets egna lärjungar. — Helt nya
skolformer äro lyceum, kommunal
flickskola, högre
flickläroverk. Se dessa ord samt Flickskolor!
-— Rent pedagogiskt innehåller den nya
läroverksstadgan bestämmelser av största
vikt. Arbetsskolprincipen
beaktas, och övningsämnena tillmätas större
betydelse (bl. a. är »slöjd och annat
praktiskt arbete» obligatoriskt). Vid den
fysiska fostran lägges stor vikt. Förutom av
»gymnastik • med lek och idrott»
tillgodo
ses den genom idrottsdagar.
Kroppsaga är förbjuden. Undervisningens
uppfostrande betydelse skall beaktas, och i
första rummet skall tillses, att
inhämtandet av minneskunskaper ej får
undertrycka en harmonisk utveckling av
lärjungarnas anlag.
Skolreformen hade länge stått på
dagordningen, när på föredragning av
dåvarande ecklesiastikministern Värner Rydén
1918 den s. k. skolkommissionen tillsattes
med direktiv att utgå från 6-årig
folkskola som bottenskola. 1922 framlade
kommissionen sitt förslag (innebärande bl. a.
4-årig realskola och 3-årigt gymnasium,
flickundervisningens förstatligande), vilket
underställdes sakkunnigas och
myndigheters granskning. Resultatet av denna
föranledde tillkallandet av de s. k.
skolsak-kunniga (1924, på föredragning av
dåvarande ecklesiastikminister S. Clason) för
frågans ytterligare beredning.
Regeringsproposition på föredragning av
ecklesiastikminister N. J. F. Almkvist förelädes
1927 års riksdag. Propositionen
framkallade ej mindre än 75 motioner, och ett
särskilt utskott tillsattes för frågans
beredning. Ordf, i detta blev Värner Rydén.
Utskottets förslag avvek i många punkter
från regeringspropositionen och anslöt sig
i huvudsak till den socialdem.
partimotionen. Det blev detta förslag, som segrade,
sedan bondeförbundets representanter
anslutit sig därtill. Litt.: J. Bergman:
Skolreformen av år 1927. B. J:son Bergqvist:
Sveriges ungdomsskolor. I. Sefve: Den nya
läroverksorganisationen.
Skolråd. Ä kyrkostämma vald
myndighet, som har att öva tillsyn över
folkskolorna inom visst skoldistrikt. S. åligger
även att uppgöra förslag till besättande
av ord. folkskollärartjänster, att tillsätta
e. o. och bitr, .lärare och att avge
tjänstgöringsbetyg. Jfr Skolstyrelse!
Skolstyrelse. 1. Lokal s.
Beslutanderätten i folkskoleärenden inom ett
skoldistrikt tillkom tidigare i regel
kyrkostämma, som valde den verkställande
myndigheten, skolråd. Enl. lag av år 1909
kunde dock i vissa städer skolärendena
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
