Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolöverstyrelsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5787
Skolöverstyren—Skorv.
5788
SKONERTSKEPP.
Fotografi.
Skolöverstyrelsen. Under
ecklesiastikdepartementet lydande centralt ämbetsverk
för rikets skolväsen med en
generaldirektör som chef och 14 undervisningsråd som
led. jämte vissa sakkunniga, konsulenter
och inspektörer samt en statistisk
avdelning under en byråchef. S. består av tre
avd.: läroverks-, folkskole- och
yrkesskole-avdelningen.
Skonare. Se Sko ne’r t, M är
ssegels-skonert, Slätskonare!
Skonargaleas. Se Sm ack!
Skone’rt (eng. schooner, av dialektord
scoon = stryka utmed vattnet). Tvåmastat
mindre segelfartyg, vars aktermast, som
är stormast, är tvådelad och saknar märs
och rår. Alltefter fockmastens olika
tack-ling talar man om
märssegelsko-nert (»skonare»),
toppsegelskonert, slätskonert och
skonert-b r i g g (se d. o.!). Ordet skonare
användes stundom liktydigt med skonert i
allm. Jfr Skonertskepp!
Skonertbrigg. En numera sällan
förekommande mellanform mellan skonert och
brigg (se d. o.!). Den är riggad på samma
sätt som en toppsegelskonert
med undantag av, att den även på
stormasten, i stället för gaffeltoppsegel, har
råtoppsegel och bramsegel.
Skonertskepp. Tre- el. flermastad seglare
med den främsta masten fullriggad och
övriga master riggade såsom på en
slätskonare. Stagsegel föras mellan
fock-och stormasten. När masternas antal
uppgå till fyra el. flera kallas s. ofta för
barka n t i n.
Sko’pas. Grek, bildhuggare och arkitekt,
huvudsakligen verksam under förra hälften
av 300-talet f. Kr. — Atenatemplet i Tege’a
är hans verk, och med några
ynglingahu-vuden fr. dess gavelgrupper som
utgångspunkt har man identifierat flera av hans
arbeten. S. var den främste av de vid
Mausoleet i Halikarnassos verkande
bildhuggarna. Hans figurer utmärkas av djupt
liggande ögon och ett patetiskt drag.
Sko’plje (turk. Vskub). Stad i s.
Jugoslavien (Makedonien), vid övre Var dar, en av
Jugoslaviens mest betydande handelsstäder.
Under världskriget var S. en synnerligen
omstridd punkt. 65 000 inv. (1931).
SkopolamFn. Se Hyoscin!
Skorped. Socken i Västernorrlands län
(Ångermanlands n. domsagas tingslag).
1913 inv. (1932).
Skorpionen fåco’rpius). Stjärnbild på s.
hemisfären, ingående i Djurkretsen
med många ljusstarka stjärnor och
utbredda ljusa och mörka gasnebulosor.
Skorpioner (Scorpio’nidoe}. En ordn.
Spindeldjur med lång, smal, ledad
bakkropp med giftklo i spetsen. Andra
käkparet bär starka saxklor. S. föda
levande ungar. De kunna nå en längd av
ända till 17 cm och förekomma i tropiska
och subtropiska trakter. Styng av större
s. kunna vara farliga även för människor.
Skorpionspindlar (Solifu’gie). En ordn.
Spindeldjur med ledad bakkropp men
utan giftkörtel. Det viktigaste släktet är
Galeo’des fr. s. ö. Europa.
Skorv. 1. Inom botaniken beteckning på
flera olika slag av sjukdomar å växtdelar,
oftast förorsakade av svampar el.
bakterier. Den gynnas ofta av alkalisk
jordreaktion. Viktigast äro potatisskorv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
