Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolreformen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5785
Skolväsen.
5786
flyttas till den borgerliga kommunen. Detta
är numera — enl. lagen av den 6 juni
1930 — obligatoriskt för kommuner, där
stads- eller kommunalfullmäktige finnas.
Dessa utgöra då den beslutande
skolmyndigheten, och av dem väljes den
verkställande, folkskolstyrelsen, vilken
bl. a. har att välja lärare. — Vid de allm.
läroverken handhar rektor skolans
ledning. Enl. 1928 års läroverksstadga skall
emellertid varje läroverk även ha en
lokalstyrelse (5 ledamöter), vilkens uppgift
dock är av huvudsakligen praktisk art
(lokalfrågor o. d.). 2. Den högsta
skolmyndigheten är Kgl. Maj: t,
vars tidigare funktioner beträffande
skolväsendet delvis överlåtits på
Skolöverstyrelsen.
Skolväsen. De första sv. skolorna
upp-stodo under medeltiden i direkt samband
med de kyrkliga institutionerna. Deras
uppgift var främst att utbilda kyrkans
tjänare. Eör borgarståndets behov av en
mera yrkesgagnelig skolning upprättades
s. k. stadsskolor med undervisning
företrädesvis i läsning, skrivning och räkning.
Vår första skolordning ingick i 1571 års
kyrkoordning. Det viktigaste
undervisningsämnet var latin. Under Gustav II
Adolfs tid vann den lärda skolan ökad
utveckling. Nu upprättades gymnasier, de
första i Västerås av Johannes Rudbeckius
(1623) och i Strängnäs av Laurentius
Paulinus (1626). Undervisningens organisation
fastställdes genom 1649 års berömda
skolordning, som indelar
undervisningsanstalterna i trivialskolor (4-åriga) och
gymnasier (4-åriga). »Latinherraväldet» förblev
obrutet, även om en del realämnen
upp-togos för gymnasiestudiet. För den
allmänt medborgerliga bildningens behov
inrättades i anslutning till trivialskolans
lägsta klass en skriv- och räkneklass,
senare kallad apologistklassen. Under
1600-talet gjordes också mycket för
folkundervisningen. Någon sådan hade ej funnits
under medeltiden, reformatorerna hade
arbetat på att sprida innanläsjiingsfärdighet
som en nödvändig förutsättning för en
allmän kristendomsundervisning. Men först
under 1600-talet uppstod en och annan
egentlig skola för folkbildningen med
undervisning även i läsning, skrivning och
räkning. Kyrkan var dock alltjämt den
viktigaste folkskolan. Det var ej förrän
genom 1842 års folkskolestadga, som
skolundervisning blev tillgänglig för alla och
obligatorisk (Se Folkskola!). För
lärarutbildningen inrättades samtidigt
folkskoleseminarier. Folkskolan
har sedan sin tillkomst genomgått en
storartad utveckling. (Jfr Enhetsskola,
Fortsättningsskola, Högre
folkskola, Praktiska
ungdomsskolor, Skolreformen!). Till
1800-talets betydelsefulla insatser för
folkbildningen hör också folkhögskolan.
Viktiga förändringar i det högre
skolväsendet genomfördes under 1800-talet. Den
gamla striden för de reala ämnenas rätt
resulterade genom 1820 års skolordning
däri, att den gamla apologistklassen vid de
högre skolorna avsöndrades till en särskild
skolform, apologistskolan. 1849 förenades
de bägge skolorna åter. De nya skolorna
kallades elementarläroverk, lägre och högre
De senare förde fram till studentexamen,
och denna kunde hädanefter avläggas även
utan latin: gymnasiet har uppdelats på
latin- och reallinje. Namnet
elementarläroverk ändrades 1878 till allmänna läroverk.
Dessa voro efter en reform 1904 dels
6-åriga realskolor, som avslutades med
real-skoleexamen, dels högre allm. läroverk,
bestående av realskola och 4-årigt
gymnasium som anslöt till realskolans femte
klass. I vissa städer voro realskolorna
anordnade som statssamskolor (se S a m s k
o-la!). Den kvinnliga ungdomens särskilda
skola var den 8-klassiga flickskolan. Se
Flickskolor! Först i samband med
upprättandet
avkommunalamellan-skolor erhöllo flickskolorna effektivt
stöd av staten i form av större anslag.
Lärarinnor vid flickskolor m. m. utbildas
vid högre lärarinneseminarier.
Genomgripande förändringar i vårt
skolväsen beslutades av 1927 års riksdag. Se
Skolreformen! Litt.: B. Bud. Hall:
Pedagogikens historia. N. G. W.
Lager-stedt: Svenska uppfostringsväsendets
historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
