Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrukeby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skrukeby—Skuldergördel.
5795
mynts totala vikt (bruttovikt), medan
däremot vikten av den ädla metall, som ingår
i myntet, kallas korn. Förhållandet
mellan s. och korn benämnes halt.
Skrukeby. Se Västra S., ö s t ra S.!
Skrupler. Bet.
(samvets-)betänklighe-ter. — Skrupul ö’s, full av
betänkligheter, ytterst samvetsgrann.
Skruvflygare. Se Helikopter!
Skruvget. Se Getsläktet!
Skruvnate. Sv. namn på Ru’ppia
spiralis.
Skruvpalmer. Sv. namn på en del
Pa’n-danus-arter.
Skrzynski [sksjy’nski], Alexander, f.
1882. Polsk diplomat, utrikesminister 1922
—23 och 1924—26. Som Polens ombud i
Locarno lyckades S. träffa ett
fransk-polskt garantiavtal.
Skråpuk (av skrå = torrt skinn [använt
till ansiktsmask] och fsv. puke = djävul,
ond ande). Bet. skrämmande ful
ansiktsmask.
Skråsocialism el. gillesocialism.
En i England utbildad praktisk form av
socialism, vars grundtanke är att företag
skola ägas och drivas av organisationer,
omfattande såväl arbetare som tjänstemän
och ledare. Bl. dess teoretiker märkes särsk.
C o 1 e.
Skråväsen. Den särskilt i Tyskland och
Skandinavien fr. början av 1100-talet in på
1800-talet rådande organisationen av
näringslivet genom yrkessammanslutningar,
s k r å n (fsv. skra = torrt skinn,
pergament, stadgar). Skråföreningarna, som i
början voro frivilliga men småningom blevo
obligatoriska, åsyftade att främja yrkets
intressen och åstadkomma ömsesidig hjälp.
Skråtvånget innebar, att endast den, som
tillhörde skråföreningen, fick utöva yrket
inom föreningens marknadsområde.
Skråmedlemmarna voro av tre grader:
lärlingar, gesäller och mästare.
Uppflyttning till högre grad skedde vanl.
först efter avlagda yrkesprov
(gesällprov, mästerprov). Endast mästarna
hade rätt att självständigt utöva yrket
192 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
5796
(mästerskap). S. hade sin bästa tid
under 13- och 1400-talen men började
senare missbrukas till att ge vissa släkter
nästan ärftliga näringsprivilegier.
Monopolställningen begagnades till att gynna
yrkesutövarna på allmänhetens bekostnad.
Industrialismens genombrott
undergrävde s. I vårt land avskaffades det genom
förordningar 1846 och 1864, den senare är
den ännu gällande
näringsfrihetsförord-ningen. Litt.: S. Hansson: Bland mästare,
gesäller och lärpojkar (1931).
Skräboån. Helt kort vattendrag i n. ö.
Skåne, utgörande avlopp för Ivösjön.
Skräckväldet (fransk, la Terreur)
Benämning på den franska revolutionära
regeringen fr. den 31 maj 1793 till
Rob-spier-res fall den 27 juli 1794, varunder de
makthavande genom massavrättningar sökte
krossa oppositionen.
Skräcködlor. Se Dinosaurier!
Skräddarfågel (Ortho’tomus
longicauda’-tus). En art Tättingar med lång, rak
näbb, korta, runda vingar och lång stjärt.
S. förekommer i Främre Indien och på
Ceylon och bygger ett egendomligt bo av
två hopsydda blad, inuti klädda med en
hopfiltad massa av bomull m. m.
Skrälåten. Sv. folkdans, par- och
kontradans i lugnt tempo och % takt med en
egendomligt vacker melodi i moll.
Skräntärna. Se Tärnor!
Skuld. Se Nornor!
Skuldebrev. Detsamma som revers.
Skulderblad (lat. sca’pula). Ett parigt,
platt, trekantigt ben, beläget utanpå
bröstkorgen på dess ryggsida och fäste för de
muskler, som reglera armens rörelser.
Vardera s. har en led mot nyckelbenet,
varigenom det kan i viss utsträckning
förskjutas utefter bröstkorgen. Jfr S k u 1 d e
r-gördel!
Skuldergördel. S. består hos människan
av två skulderblad och två nyckelben. Hos
kloakdjur, fåglar, kräldjur och groddjur
finnas dessutom två korpben. Hos en del
däggdjur, t. ex. hovdjur, valdjur, rovdjur,
saknas nyckelben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
