Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrukeby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5797
Skuldoffer—Skyddskårer.
5798
Skuldoffer. Ett slags offer, omtalat i 3
Mos. 5: 14—6: 7.
Skulptu’r (lat. sculptu’ra av scu’lpere =
rista, mejsla). Bet. bildhuggarkonst,
bild-huggeriarbete. — S k u 1 p t e’r a, utföra
bildhugger iarbeten, mejsla, snida. ■—
S k u 1 p t ö’r, fem. s k u 1 p t r i’s,
bildhuggare.
Skultuna. 1. Socken i Västmanlands län
(Norrbo härad). 2 120 inv. (1932). 2.
Mäs-singsverk i S. 1, anlagt 1607, ägt av a. b.
Svenska Metallverken. Utom mässing
bearbetas koppar, nickel och aluminium.
Skum. En intim blandning av en vätska
och en gas, vars bildning möjliggöres av
låg ytspänning hos vätskan. Ehuru
sammansatt av vätska och gas förhåller sig
s. gentemot ej för starka krafter som en
fast kropp. Jfr Fast kropp!
Skumbad. Badform, som en tid var i
allmänt bruk som avmagringsmedel.
Genom kraftig uppvispning av vissa starkt
löddrande ämnen i hett vatten fyller man
badkaret med detta skum. S. bör användas
med försiktighet av svaga och sjuka.
Skummeslöv. Socken i Hallands län
(Höks härad). 915 inv. (1932).
Skunk el. Stinkdjur (Mephi/tis
me-phi’tica). Nordamer. Mårddjur med
lång, yvig svans, stinkkörtel i analtrakten
och svart päls med två vita band längs
ryggen. S. lämnar ett eftersökt pälsverk.
Skunkbisam. Se B i s a m!
Skunkdjur. Detsamma som Mårddjur!
Sku’psjtina (serb, skupstina =
församling). Fordom namnet på såväl den serb,
som den montenegrinska
folkrepresentationen. S. betecknar nu det jugoslaviska
parlamentet. Jfr J ugoslavien!
Skurup. 1. Socken i Malmöhus län
(Vem-menhögs härad). 2 623 inv. (1932). 2.
Köping i S. 1. 1 480 inv. (1932).
Skurusund. Sund i v. delen av
Stockholms skärgård mellan Siklaön och
Värmd-ön. Över S. leder en landsvägsbro av
betong med en mittbåge av 72 m spännvidd,
en av Europas största betongbroar.
Sku’tari (albanesiska Shkodra). 1. Stad
i n. v. Albanien vid Skutarisjön. 29 000
inv. (1930). 2. (turk. Ulskiidar). Den del
av Konstantinopel, som är belägen på
Bosporens asiatiska strand. S., som är en
äkta muhammedanskt-turk. stad, har
Orientens största begravningsplats.
Sku’tarisjön. Sjö på gränsen mellan
Jugoslavien och Albanien, 1/5 större än
Siljan, berömd för sin fiskrikedom och
naturskönhet.
Skutskär. 1. Kapellförsamling i Uppsala
län (Älvkarleby socken). 5 484 inv. (1932).
2. Sågverksanläggning i S. 1, nära
Dalälvens utlopp i Bottniska viken, en av
Europas största anläggningar av denna
art. Se nästa artikel!
Skutskärs sågverk och fabriker. Sågverk
samt sulfit- och sulfatmassefabriker vid
Skutskär i Uppsala län. Sågverket anlades
1868, sulfatfabriken 1894 och
sulfitfabriken 1900. Arstillverkning 25 000 standard
sågade trävaror, 25 000 ton sulfitmassa och
25 000 ton sulfatmassa. S. äges av Stora
Kopparbergs Bergslags a. b.
Skuttunge. Socken i Uppsala län
(Bä-linge härad). 1 091 inv. (1932).
Skvadro’n (fransk, escadron). En
administrativ och taktisk enhet inom
kavalleriet, i krigstid best, av omkr. 125 ryttare.
8. indelas vanl. i stab och 3 troppar. På
1600-talet betecknade s. inom sv. hären en
nuv. bataljon såväl vid infanteri som
kavalleri. Jfr Kompani!
Skvaltkvarn. Äldre sv. benämning på en
mindre vattenkvarn.
Skvattram. Sv. namn på Le’dum
pa-lu’stre.
Skyddande likhet. Se M i m i c r y!
Skyddshem. Av landsting el. stad
inrättad anstalt för uppfostran av vanartade
barn. Tillsynen över s. handhaves av en
skyddshems inspektör.
Inrättandet av s. regleras i 1924 års lag om
samhällelig barnavård.
Skyddskårer. Frivilliga, militärt
organiserade och utrustade kårer i Finland,
Est
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
