Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skörnäs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5817
Slagruta—Slaver.
5818
Slagruta (tysk. Rute = spö). Träklyka,
vanl. av vide el. sälg, som anses röra sig
på ett särskilt sätt, om den av därför
känslig person föres över vattenåder el.
malmgång. Litt: A. G. Högbom: Slagrutor och
rutgängeri förr och nu (Verd. småskr. 323).
Slagsida. Ett fartyg, som lutar åt ena
sidan, säges ha s., t. ex. styrbords s.
Slagskepp. Se Pansarfartyg!
Slagsta. Egendom i Stockholms län
(Botkyrka socken) vid Mälaren med anstalt för
bildbara sinnesslöa.
Slaguggla (Sy’rnium urale’nse). En art
Nattugglor med ljusgrå fjäderdräkt
med svartbruna längsfläckar och brun
stjärt. S. finnes bl. a. i n. Sverige och är
stannfågel. Längden är bortåt 60 cm.
Slagvatten. 1. Förr vanl. benämning på
olika slags flytande läkemedel, som
användes vid »slag», hastiga sjukdomsanfall med
nervösa symptom. 2. Vatten i
fartygsbot-ten, som är oåtkomligt vid länspumpning.
Slaka. Socken i Östergötlands län
(Hanekinds härad). 963 inv. (1932).
Slaktmask. Apparat för bedövning av
större husdjur vid slakt. S. är antingen
försedd med en sprint, som genom slag av
en träklubba drives in i hjärnan
(slagmask) eller med en kort pipa, genom
vilken en patron avsk jutes
(skjutmask).
Slaktoffer. Den offerform, då endast en
del av offerdjuret brändes och återstoden
förtärdes under en offermåltid.
SJamkrypare (Periophta’lmus). Ett
släkte Taggfeniga fiskar med rörliga
bröstfenor, med vars hjälp s. kunna röra
sig på det torra under ebbtiden. S.
förekomma i Röda och Indiska haven, särskilt
i mangroven.
Slamning. Sortering av pulverformiga
material efter fallhastigheten i vatten el.
annan vätska, varvid större och tyngre
korn kunna skiljas från mindre och
lättare.
Slang (eng.). Kotteri- el. gruppspråk,
som utbildas och mest användes inom ett
visst yrke el. visst lager av samhället (t.
ex. studentslang, förbrytarslang). S.
avviker främst genom sitt ordförråd fr. vanligt
vårdat språkbruk och kan i detta
hänseende till oigenkännlighet förvanska ett
språk (»söderamerikanskan» i Stockholm).
Slanga. Äldre namn på kanoner med
långt eldrör.
Slantning. Ett mest i s. och mell.
Sverige brukligt fiskesätt (särskilt vid
gädd-fångst).
Slaver (härledningen osäker, möjl.
forn-slaviska sloviti = tala; s. voro således
»de talande» i mots. till övriga, icke
slaviska folk). De folk, som tala slaviska
språk, nämligen: A) Ö s t s 1 a v e r: 1)
storryssar (omkr. 80 mill.) i mell. och n.
Ryssland samt i Ryska Asien; 2) vitryssar
(omkr. 6,2 mill.) framför allt i
sovjetrepubliken Vitryssland, vidare i Polen och
Ukrajna; 3) ukrajnare (omkr. 33 mill. i s.
Ryssland (särskilt i Ukrajna), ö. Polen
samt i den östligaste delen av
Tjeckoslovakien. B) Sydslaver: 1) bulgarer
(jämte makedonier 5,2 mill.) mestadels i
Bulgarien samt i s. ö. Jugoslavien; 2)
serbo-kroater (omkr. 9,7 mill.) övervägande i
Jugoslavien; 3) slovener (omkr. 1 mill.) i
den västligaste delen av Jugoslavien och i
det nordostligaste Italien. C) V ä s t s 1
a-ver: 1) polacker (20 mill.), mestadels i
Polen; 2) tjecker (omkr. 7 mill.), övervägande
i mell. och v. Tjeckoslovakien; 3) slovaker
(2,1 mill.) i ö. Tjeckoslovakien; 4) vender
(omkr. 0,1 mill.) i trakterna mellan
Berlin och nordgränsen av Tjeckoslovakien. I
U. S. A. bo flera mill. s. Sammanlagt
finnas i Europa omkr. 148 mill. s., i hela
världen omkr. 154 mill. — Bl. s.
förekomma alla europ. raser. Hos östslaverna är
den östbaltiska rasen starkt företrädd,
men även den nordiska och den dinariska
rasen och t. o. m. mongoloida inslag
förekomma. Hos sydslaverna förhärskar den
dinariska rasen. Västslaverna äro
sammansatta av nordisk, östbaltisk, alpin och
dinarisk ras. — En grupp bl. västslaverna,
elbeslaverna (i vidare bemärkelse), som
under medeltiden innehade största delen
av ö. Tyskland, har nu nästan helt och
hål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
