Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaveri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5819
Slaveri—Slemmögel.
5820
let uppgått i tyska folket (jfr Vender!).
Även de s., som under medeltiden bebodde
stora delar av det nuv. Österrike samt vissa
delar av s. ö. Tyskland, ha antagit tyska
språket. Dock vittna fortfarande många
namn på landskap, städer, berg och floder
om den forna slaviska bebyggelsen
(Berlin, Leipzig, Lausitz, Dresden, Graz m. fl.).
Jfr Asien, Europa,
Människoraser, Ryssland!
Slaveri. Tillstånd av absolut personlig
rättslöshet och ofrihet. S. förekom i stor
utsträckning under antiken; särskilt den
grek, storindustrien och de rom.
storgodsen befrämjande dess utveckling. Mot
slutet av antiken tilltogo frigivningarna
starkt; det kvarstående s. övergick så
småningom i medeltida former, främst
livegenskapen, som kvarlevat ända in på
1800-talet i flera europ. länder. Vid nya tidens
början uppstod negerslaveriet
i Amerika; de nyupptäckta västind.
öar-nas inv. visade sig för svaga för det
plan-tagearbete, som européerna igångsatte,
varför man i st. införde negrer som slavar.
Först fr. slutet av 1700-talet framväxte en
kraftig reaktion mot negerslaveriet, som
genom det nordamerikanska
inbördeskriget fullständigt
avskaffades. På Kongokonferensen 1885
förklarades slavhandel förbjuden enl.
folkrätten. Verkligt s. torde numera icke existera
annat än möjligen i mera svårtillgängliga
ociviliserade trakter (främst i Afrika);
närbesläktade former förekomma däremot,
exempelvis i Öst-Asien och Indien. Jfr
Vita slavhandeln!
Slavfloden, Stora (eng. Great Slave
River). Flod i v. Canada, som rinner fr.
Athabascasjön till Stora Slavsjön. Längd:
omkr. 425 km.
Slaviska språk. Språkgrupp omfattande
östslaviska språk: ryska, vitryska
och ukrajnska, sydslaviska språk:
bulgariska, serbokroatiska och slovenska
och västslaviska språk: tjeckiska,
polska, serbiska och polabiska (utdött). De
ha samtliga utvecklats ur ett äldre
sam-slaviskt språk; fr. o. m. 700-talet e. Kr.
torde man kunna räkna med de ur detta
uppkomna nya språken.
Slavkriget. Detsamma som
Nordamerikanska inbördeskriget.
Slavkusten. Gammal benämning på
kustlandet av Guinea, Väst-Afrika, mellan
floderna Volta och Benin.
Slavofi’1 (av folknamnet slaver och grek.
fi’los — vän). Bet. vän av slaverna;
benämning på en grupp ryska skriftställare (t.
ex. bröderna Aksakov).
Slavo’nien. Jämte Kroatien en provins i
Jugoslavien. S. tillhörde under rom. tiden
prov. Pannonien, togs omkr. år 800 e. Kr.
i besittning av slaver, underkuvades på
900-talet av ungrarna, skövlades flera ggr
under krigen mellan ungrare oeh turkar
och erövrades 1524 av turkarna. Genom
freden i Karlowitz (1699) förenades S. med
Österrike och delade sedan öden med den
österr.-ung. monarkien till 1919, då det fick
sin nuv. ställning. Befolkningen utgöres
av kroater och serber.
Slavsjön, Stora (eng. Great Slave
Lake). Sjö i v. Canada, 5 ggr så stor som
Vänern. S., som är belägen 159 m. ö. h.,
avflyter genom Mackenziefloden till Norra
Ishavet.
Sleipner. I nord, mytologi namn på
Odens grå, åttafotade häst.
Slemfiskar (Blenni’id(e). En fam. T a g
g-feniga fiskar utan el. nästan utan fjäll,
med rudimentära bukfenor, långa
rygg-och analfenor och slemmig kropp. S.
förekomma mest vid havsstränder, bland
tång o. d.
Slemhinna. Den fuktiga,
slemavsöndran-de epitelvävnad, som bekläder de
kropps-håligheter, vilka stå i förbindelse med
yttervärlden, t. ex. matsmältningskanalen,
näshålan, luftrören o. s. v. Färgen är
röd-aktig på grund av att s. är tunn, så att
blodet lyser igenom.
Slemmögel. Svampar, oftast tillhörande
släktet Fusa’rium. S. förekommer särskilt
på potatis, rovor, kålrötter och betor och
bildar vita, ulliga fläckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
