Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slaveri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5821
Slemskivlingar—Slitage.
5822
Slemskivlingar (Gomphi’dius). Ett släkte
Skivsvampar med i väta slemmig hatt
och på foten långt nedlöpande skivor. S.
äro ätliga men ej goda.
Slemsvampar. Se Myxomyceter!
Slemsyra. Organisk syra av
sammansättningen CO» H (C HOH)i CO2 H, som bl. a.
bildas vid oxidation av mjölksocker och
galaktos.
Slemämnen. Se Muciner!
Slentria’n (tysk. Schlendria’n, egentl.
Schlender-J an = person med sömnig gång).
Bet. gammal vana, vanemässigt och
mekaniskt tillvägagångssätt.
Slesvig (tysk. Schleswig) .el.
Sönder-j y 11 a n d. Den jylländska halvöns parti
mellan Kongeå i n. och Eider i s. S. har
tillhört Danmark fr. urminnes tid till 1864,
dels som omedelbar landsdel, dels som
her-tigdöme med särskild hertig, lantdag,
lagstiftning och förvaltning. År 1864
övergick hela Slesvig till Preussen, där det
efter några år gjordes till en del av prov.
Schleswig-Holstein. Efter Tysklands
nederlag 1918 upptogs omedelbart frågan om
en delning av landet i enlighet med
nationalitetsprincipen, och denna delning
genomfördes 1920 så, att den nuv.
dansktyska gränsen s. om Tönder och n. om
Flensburg fastställdes.
SIe’vogt [-fåcht], M a x, f. 1868, d. 1932.
Tysk målare och grafiker. Hans verk
tillhöra snarast impressionismen men äro så
brett upplagda att de i viss mån stå
expressionismen nära.
Slezak [sle’tsak], Leo, f. 1875.
Världsberömd österr. operasångare (tenor),
särskilt Wagnertolkare. S. gästspelade i Sthlm
1921.
Slid. Maskindel i kolvmaskiner, som
reglerar drivmedlets in- och utströmning i
arbetscylindern. Jfr Ångmaskin!
Slidan. Se Könsorgan!
Slidhornsdjur (Bovi’dce el. Cavico’rnia).
En fam. Idisslare, hos vilka i regel
båda könen äro försedda med horn, som
bestå av ett benutskott (kvicke) från
pannbenet med permanent hornslida. Till
s. höra bl. a. antiloper,
fårsläktet, getsläktet, gaffelan t ilo p,
m y s k o x e och nötkreatur.
Slig. Slutprodukten vid anrikning av
malmer, d. v. s. järnrik järnmalm i form av
pulver.
Sligo [sla’jgå]. Grevsk. i n. Irländska
fristaten.
Slimminge. Socken i Malmöhus län
(Vemmenhögs härad). 1 583 inv. (1932).
Slingerköl. Detsamma som s 1 a g k ö 1.
Slingerväxter. Ett slags lianer, vars
stammar genom en roterande
tillväxtrörelse slingra sig omkring stöd av ett el.
annat slag. De flesta slingra åt vänster.
Hos oss äro de flesta s. örter; i tropikerna
däremot äro många s. vedväxter.
Åtskilliga s., både örtartade (humle,
Convolvu-lus) och vedartade (Lonicera, Aristolochia)
odlas allmänt.
Slip. Anordning för farkosters
uppdragning på land.
Sli’pers (eng. sleepers) el. s y 11 a r.
Underlag för järnvägsskenor, best, av
vinkelrätt mot dessa lagda stockar el. järn.
Slipher [sla’jfo], Vesto Melvin, f.
1875. Nordamer. astronom, sedan 1917 dir.
för Lowellobservatoriet i Flagstaff, Ariz.
S. har utfört uppmärksammade
stellar-astronomiska undersökningar och bl. a.
upptäckt spiralnebulosornas stora
radial-hastigheter och fastställt rotationsrörelser
inom dessa objekt.
Slipmassa. Se Papper, Trämassa!
Slipover. Se P u 11 o v e r!
Slipprov. Se Slipsnitt!
Slipsnitt el. s 1 i p p r o v. Tunna,
genomskinliga mineralskivor, som erhållas
genom slipning med smärgel el. carborundum
och möjliggöra mineralets undersökning
under mikroskop.
Sliror. Ojämnheter i en genomskinlig,
homogen grundmassa, oftast beroende på
olika ljusbrytningsförmåga.
Slitage [-a’sj]. Bet. slitning, nötning (å
inventarier o. d.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
