Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språklära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5931
Språklära—Späckhuggare
5932
till språkets förändring. Den ingår därför
som en viktig beståndsdel i all djupare
språkforskning.
Språklära el. grammatik.
Vetenskapen om språkets lagar och uttrycksmedel.
Ljuden studeras i ljudläran el. f o n
e-t i’k e n, språkformerna i formläran
el. morf ologi’en, satsbildningen i
satsläran el. synt a’x e n och
betydelsen i betydelseläran. S. kan vara
antingen beskrivande (deskriptiv) el.
historisk, antingen speciell
(begränsad till ett visst språk el.
språkområde) el. allmän (behandlande företelser,
gemensamma för alla språk) el.
jämförande (komparativ). Det mest
omfattande och ingående verket om sv. språklära
är Vårt språk av A. Noreen, planlagt i 9
band, av vilka sedan 1903 utkommit
delarna 1, 2, 3, 5 och 7.
Språk och Stil. Tidskrift för nysvensk
språkforskning, utg. i Uppsala 1901—20.
Detta senare år upphörde tidskriften och
ersattes av Nysvenska studier.
Språngbenet. Det ben, som vilar på
häl-benet och uppåt ledar mot skenbenet,
framåt mot det s. k. båtbenet.
Spränggelatin. Av A. Nobel uppfunnet
sprängämne, som består av 92—94 %
nitroglycerin och 6—8 % nitrocellulosa
(bomull skrut).
Spränglista. Röstsedel med andra namn
än partiets officiella men med samma
partibeteckning.
Sprängämnen. Explosiva ämnen med
sådan explosionshastighet och i övrigt
sådana egenskaper, att de lämpa sig för
sprängning. De flesta s. äro organiska
ni-trat el. nitroföreningar, ofta blandningar
av flera dylika. Bl. viktiga, till olika
ändamål använda s. märkas
nitroglycerin och den därav framställda
dynamiten, vidare bomullskrut
(trinitro-cellulosa) samt spränggelatin och
ballistit, båda av ung. samma
sammansättning (trinitrocellulosa upplöst i
nitroglycerin) , m e 1 i n i t och 1 y d d i t (båda
med pikrinsyra som huvudbeståndsdel),
t r o t y 1 (trinitrotoluol) samt b e 11 i t
(ammoniumnitrat jämte en del organiska
nitroföreningar). Bl. oorganiska s. märkas
ammoniumnitrat (»ammonit»),
ammoniumperklorat (»carlsonit»),
olika blandningar av klorat och perklorat
jämte knallkvicksilver. Det sistnämnda
användes dock endast till tändhattar o. dyl.
Det älsta s. är krut (se d. o.!). Litt.: A
Sjöstrand: Krut, dynamit och andra
sprängämnen (Verd. småskr. n:o 240).
Sprängört. Sv. namn på Cicu’ta viro’sa.
Spröjsverk el. rosverk. Det
dekorativa, ofta konstnärligt utförda ramverk,
som indelar fönstren i gotiska
byggnadsverk.
Spurgeon [spa’djan], Charles H
ad-don, f. 1834, d. 1892. Eng.
baptistpredikant med internationell ryktbarhet,
huvudsakligen verksam i London.
Spurt (eng.). Bet. egentl. ngt, som
sprutar ut. Sportterm med bet. kort, plötslig
ansträngning i t. ex. en hastighetstävling
(oftast nära målet). — S p u r t a, göra
en s.
Spyfluga (Calli’phora). Beteckning för
ett par olika arter av fam. Mu’scidce med
glänsande, svartblå kropp. Larverna leva
i kött o. dyl. och kallas ofta k ö 11 m a
s-k a r.
Spygatt. Se G a 11 3!
Spånga. Socken i Stockholms län
(Sollentuna härad). 10 666 inv. (1932).
Spångberg, Karl Valfrid, f. 1871.
Tidningsman, red. av »Aftontidningen»
1909—12, politisk korrespondent till sv.
och utländska tidningar. Hans viktigaste
arbeten äro biografier över Adolf Hedin
(1901 och 1925) och över Karl Staaff (2
bd. 1928), vidare Stora män och mindre
(3 delar 1917—21 och 1924) samt När
tiden hyter skinn (1932).
Spånt. Fogning i kanten av plank el.
bräder, vanl. best, av en urplöjd ränna
(not) och en utskjutande list (fjäder),
vilka gripa in i varandra.
Spår. Angående de vanligare jaktbara
djurens s., se Jakt!
Spåtistel. Sv. namn på Carli’na
vulga’-ris.
Späckhuggare (Orci’nus o’rea). En art
Delfiner, som till färgen ovan är svart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
